Kronologi – för Organons väg

1071 ord (words) 2018 08 04 har denna sida gjorts om och flyttats hit.
uppdat 2018 08 05

på svenska (in swedish)För att göra källorna till mitt sökande efter vetenskapens problem med alternativmedicin lite mer lättillgängliga har jag lagt dem här i kronologisk ordning med en länk till ett inlägg med mer information om respektive källa.
Källorna har hopat sig allteftersom jag snirklat mig bakåt i historien, de har blivit många. Genom kronologin och den alfabetiska listan som följer hoppas jag att det blir lättare hitta tillbaka till det jag upptäcker att jag behöver kolla upp eller komplettera och det blir också möjligt att sätta dem i tidsmässiga sammanhang och relationer till varandra.

Källorna är många eftersom sökandet har lett mig genom alla de personer och alla de platser som på något sätt varit betydelsefulla i förvaltandet av vetenskapens och kristenhetens historia med dess inledning i Antikens, de grekiska filosofernas tankegångar.

flagga brittiskTo make the sources to my search for an answer to the problem concerning how Science relate  (or don´t) to alternativ medicin I have put them here in a chronological order with links for more info concerning each source.
The sources has piled up along my dwindling way through history. I hope the chronology and the alphabetic list that follows will make it easier to find whatever source needed to go back to to check upon or add something to and it will also be possible to put them in context and to relate them to one and another.

The sources are many since the search has led me through all the individuals and all the places that somehow played a significant role to hold, develop, comment and relate to the history of Science and Christianity with its beginning in the Antique, the greek philosohers thoughts.

Kronologi över källor: personer, texter, platser

Följande textsnutt är under skrivande – hoppa över den för att komma till kronologin …
Situationen innan Aristoteles (384-322 f. Kr) skrev texterna till det som senare sattes samman av Andronikos från Rhodos, troligen någon gång mellan 40-20 f.Kr. (ref.) till den text om den formella logiken som kallas Organon (fick sitt namn av.. när…) … och som alltså tillsammans med Platons (427 -347 f. Kr) filosofi överlevt, genom generationerna fram till vår tid. …

Sokrates (470 -399 f. Kr) levde i en tid innan skriften, läsandet och skrivandet slagit igenom helt. Det var på god väg. Det var fortfarande bardernas och skaldernas tid. De vandrade runt och sjöng och diktade och spred på så sätt berättelser om det som hänt. Både nyligen inträffade och äldre händelser… Det som är speciellt med just det grekiska skriftspråket är att tecknen (dvs bokstäverna) är symboler för olika ljud, även vokalerna, inte som i andra tidigare kända alfabet (det kan finnas okända!) att tecknen symboliserar olika objekt. Nu är det ju så att när det gäller runskrift (som det verkar finnas olika typer av), så verkar man inte riktigt veta hur gamla de är (det verkar finnas flera). Eftersom de är anpassade till att ristas i trä är det rätt naturligt om det inte finns så mycket kvar av det som eventuellt skrivits. Men allt skrevs inte på trä.

Den som enligt R. Pfeiffer ”till fullo förtjänar att tilläras att vara grundaren av kritisk kronologi av antiken är Erastosthenes (276-194). Erastosthenes samlar alla berättelser om olika händelser han kan komma över och sätter in dem i ett historisk förlopp. Som tidsreferens använder sig han av en händelse som ofta återkommer i de olika berättelserna och det är de olympiska spelen. De mest pålitliga autentiska dokumenten Erastosthenes kunde basera datumen för historiska händelser är den lista över vinnare i de Olympiska spelen som Hippias från Elia hade börjat rekonstruera (grekiskt namn 1) och Aristoteles och andra likt Timaeus hade följt honom. [2] Erastosthenes kunde bygga på dessa tidigare insatser och utökade även principerna för vetenskaplig kronologi och satte året med den första olympiaden som en fixpunkt, (Behöver kolla med R. Pfeiffer om det är 776/775 f.Kr eller 1104/1103 f.Kr.)
Det är dock Aristoteles som gör ett stort arbete med att också skriva in deltagare och vinnare i spelen och inte bara för de olympiska spelen utan också för de Pythiska. Medborgarna uppskattade hans arbete så högt att de samlade ihop betalning till en stenhuggare för det mödosamma arbetet med att hugga in den kompletta listan [… grekisk originaltext] 331 f.Kr. än i denna dag finns den till beskådande på (plats?). Under letandet efter ”platsen” så hittade jag denna intressanta artikel om ett arkeologiskt fynd daterat 150-100 f.Kr. som visat sig vara en ”kalender”.

f.Kr. (BCE) e.Kr (CE)
(Jag vill behålla referensen till Jesu födelse för att visa skälet till vår tideräkning. Att kalla det för något annat tycker jag är att ”mörka” historien.)

kronologi

Sokrates (470 -399 f. Kr)

Isokrates (436–338 f.Kr)

Platon (427 -347 f. Kr)

Aristoteles (384-322 f. Kr) (Gaudi och Aristoteles)

Alexander den store (född 356-323 f. Kr)

Ptolemaios I Soter (ca. 367 f.Kr– 283-2 f.Kr )

Theophrastos från Eresos på Lesbos ( ca 371 – ca 287 e.Kr)

Demetrius från Phalerum (350 – 280 f.Kr.)

Ariston från Keos (320 – ? f.Kr)

Ptolemaios II Philadelphos (309-246 f.Kr)

Neleus från Skepsis () Troja

Mouseions bibliotek i Alexandria ca 290 f.Kr – ca

Kallimachos från Kyrene (ca. 305–240 f.Kr)

Hermippos från Smyrna (slutet av 200-talet f.Kr.)

Hesychius* källa: Densamma som Vita Menagiana, en lista över Aristoteles verk. Allmänna uppfattningen är att den går tillbaka på en källa knuten till Alexandrias bibliotek.

Polybios (200 -118 f.Kr): Ref. till Aristoteles verk

Dionysius Thrax 170-90 f.Kr: En ”grammarian” under hellenistisk tid, elev till Aristarchus of Samothrace.

Apellicon från Teos (-ca 84 f.Kr.)

Sulla (139-78 f.Kr) **: 86 erövrar Sulla Athen

Posidonios (135-51 f.Kr.)*källa

Cicero (106 – 43 f.Kr.): Refererar till Aristoteles verk. Stor beundrare av A.

Tyrranion från Amisos (sista århundradet f.Kr)

Andronikos från Rhodos (sista århundradet f.Kr)

Ptolemaios (Ptolemy) el-Gharib (eller al-Garīb?)* källa

Strabo (63 f.Kr. – 24 e.Kr)

Plutarko (45 -120 e.Kr)

”Suetonius”,
Gaius Suetonius Tranquillus (69-122 e. Kr.) eller (76-138 e. Kr)

Hermippos från Berytos (under 100-talet e.Kr.) : Elev till Philo från Byblos.

Aulus Gellius (130-170 e.Kr)

Diogenes Laertios (180 -240 e.Kr) * källa

Ammonios Sakkas (cirka 175 – cirka 242 e.Kr.)

Plotinos (204 -270 e.Kr)

Porfyrios (234 -305 e.Kr)

Kejsar Konstantin (f.ca 272- d.337 e. Kr)

St Jerome, Eusebius Hieronymous Sophronius (331, 342? eller 347? – 420 e. Kr.):
Källa: Catholic online, Skriver också en ”De Viris Illustribus” (sc. ecclesiasticis) med Suetonius som förebild.

Augustinus från Hippo (354 -430)

Bede (672-735)

John från Damaskus (ca. 676 – 749/12/05)

Suda ca 900

Ibn-Sina (Avicenna 980-1037)

John Tzetze (1110-1180 f.Kr): Byzantinsk ”grammar”. Konstantinopel

Ibn-Rushd (Averroës 1126-1198): Kallad ”kommentatorn” av Thomas af Aquino i hans texter. (källref: J.L.Ramiréz (1935 -) En muntlig uppgift. Se även i >> ”SummaTheologiae”.

Magnus Albert (1193-1280)

Tomas af Aquino (1225-1274)

William Ockham (1285-1347)

Martin Luther (1483 -1546)

Johannes Trithemius (slutet 1400-talet)

August Immanuel Bekker (1785-1871)

Werner Jaeger (1888-1961)

Rudolf Pfeiffer (1889-1979)

Ingemar Düring (1903-1984)

Lancelot Patrick Wilkinson, Richard H.A. Jenkyns, Frederic James Edward Raby, Peter Godman: Skriver om latinsk (500-1500) (medeltida) litteratur
Källa: https://global.britannica.com/art/Latin-literature/Medieval-Latin-literature#toc12743

Professor Moustafa El Abbadi (1928)

Anton-Hermann Chroust (1907-1982)

Martin Goodman (1953-)

Diarmaid MacCulloch refererar bland många andra till Aristoteles texter.

Rudolf Blum

 

Här är en del av de kronologiska källorna, men i bokstavsordning:

Anders Pilz (9/5/2017)
Bede (672-735) (1/1/2018)
Ingemar Düring (9/5/2017)
R.G. Collingwood (9/5/2017)
Rainer Carls (9/5/2017)
Rudolf Blum () (1/1/2018)
Suda ca 900 (1/1/2018)
Annonser