Organons väg in i svensk historia (The way of Organon into swedish history)

73 464 ord (words. No english version – still editing.) publ. 2017 05 26
redigerad: 2016 09 20 10 26 12 22 2017 02 08 04 12
– under redigering

De första sidorna …

Inledning – En liten handbok av Johan Gustav Bergman i Holtäkt, Falun (1797–1849)

Aristoteles, fotograf (photographer) jlorenz1, CC-BY-SA-3.0

En liten handbok” av J.G Bergman i Holtegt står nu som en tryckt bok med hårda pärmar i min bokhylla. Det som fram till året 2005 endast hade funnits i form av en brokig samling personligt handskrivna papper, förvarade av hans arvtagare under drygt 150 år, hade börjat tolkas av Kerstin Danielsson[1] för att nu, 2008, inte bara stå i min bokhylla, utan även i det kungliga bibliotekets; tillgänglig och läsbar för oss alla på 2000-talet.  Jag undrar om Johan någonsin hade kunnat föreställa sig det, och vad han skulle ha tyckt om det?[2]

Johan Gustav Bergman i Holtäkt, Falun (1797–1849) föddes i Uvnäs, levde som jordbrukare och blev senare även nämndeman. Sin handbok började han skriva redan vid trettonårs ålder och fortsatte med det till han dog 52 år gammal. Men vem lärde honom att läsa och skriva? Medan våra byforskare berättade om Bergman under sitt boksläpp, så började jag undra. När jag efteråt frågade Kerstin Danielsson om det, gissade hon att ”det förmodligen var hans mor som hade lärt honom det och att genom tjänsten hos den familj hon arbetade, så hade lille Bergman haft tillgång till ett mindre ’bibliotek’”.

Bakgrund – dinglande krokar: motstridigheter och annat

Men vem lärde lille Bergmans mor att läsa och skriva? Om det inte var hans mor, vem var det då? Den allmänna folkskolan stadgas ju inte förrän 1842! Det är 32 år efter att Bergman börjar skriva sin handbok. Det hela lämnar en liten irriterande lös ände som hänger där och dinglar likt kroken på en metrev.

Det är inte bara den här händelsen som lämnar en irriterande lös ände med en dinglande krok efter sig. Andra händelser jag först bara skummat förbi har lämnat liknande långa metrevar efter sig med ett koppel av dinglande krokar av irriterande frågor utan svar. Händelser som utspelar sig flera hundra år tidigare, under den mörka medeltiden (ca 1100–1500) och under upplysningstiden (slutet 1600–1700). Perioder som omtalas som omvälvande med maktskiften som gjorde livet farligt att leva för hög som låg, med det gemensamt att det är tider då nya ideer sprids och gamla sanningar ifrågasätts.[3]

När jag börjar att rota i det så visar det sig att ”den mörka medeltiden” domineras av det som av mer insatta och av sin samtid beskrevs som ”den stora diskussionen” inom skolastiken[4]. Då utmanas den etablerade kyrkans ståndpunkt om >>världens ändlighet och den individuella själens odödlighet<<[5], av Aristoteles diametralt motsatta ståndpunkt om >>världens oändlighet, en värld utan början och själens knutenhet till den jordiska kroppen<< med den, kroppens dödlighet.

Av det skulle man ju kunna tro att Aristoteles ideer och tankar aldrig tidigare haft något samröre med kristen filosofi. Rotar jag lite närmare i det också så stämmer inte riktigt det heller.

Aristoteles logik plockades upp av nyplatonikerna (som började växa till sig under 200-talet f.Kr) och sågs som en utveckling av och inom Platons filosofi. (Får kolla det där bättre.) Därefter plockas de nyplatonska tankegångarna upp av den kristne troende Augustinus. Augustinus förenade därefter den kristna kärnan med Platons idé om formvärlden och skapade på så sätt en kristen filosofi[6] där Organons logik följde med nyplatonismen in i den kristna teologin.

Augustinus motiv för att förena den kristna läran med den tongivande grekiska filosofin, nyplatonismen handlade om att göra den kristna tron vetenskapligt trovärdig. Under Augustinus samtid stod inte bara Platon utan även andra grekiska tänkare, deras filosofier och utvecklandet av ett vetenskapligt förhållningssätt högt i kurs. Den kristna läran, däremot, kritiserades för motstridigheter och ovetenskaplighet. Genom att Augustinus lyckas göra alliansen mellan nyplatonism och kristenhet övertygande och därmed den kristna läran trovärdig skriver han samtidigt in sig i den västromerska kyrkohistorien som den främste av kyrkofäder.

Det dröjer inte mer än tvåhundra år efter Augustinus förenande av vetenskap och kristen filosofi innan den romerske och kristne Kejsar Justianus, stänger ner Platons akademi för dess spridande av hädiska ideer. Så mycket för den vetenskapliga trovärdigheten! Nu hade den tjänat sitt syfte, vilket jag förmodar var att legitimera både den nya kyrkan och kejsarens maktanspråk. (Aristoteles akademi, den peripatetiska, hade redan dött ut i skuggan av nyplatonismen innan Augustinus startar sitt föreningsprojekt).

Därefter följde Aristoteles natursyn och logik med de lärde som flyttade eller flydde mot romarrikets östra gränser, nära de persiska och arabiska rikena, alltmedan den kristna institutionen snävade in gränserna för vad som var tillåtet att tänka och uttrycka. På så sätt kom både Aristoteles natursyn och logik att förvaltas inom de arabiska kulturerna. Mötet mellan religion, filosofi och vetenskap är inte konfliktfritt inom de arabiska kulturerna, men de ses som särskilda[7].

Om Aristoteles åter till Europa, skolastiken

När detta grekisk, hellenistiska, nyplatonska och arabiska kulturarv blir tillgängligt för västerländske lärde runt 1000-talet e.Kr. tack vare universitetet i Cordoba där de möts, ger det upphov till denna stora diskussion och debatt som leder till en renässans för den antika världen och dess värden, den humanistiska attityden[8] och det sekulära samhället börjar utvecklas. Humanismens, däribland averroisternas, argument har en viktig roll i sekulariseringen.[10]

… fortsättning följer ca 80 sidor i nuläget (continues with about 80 pages)

[1] Kerstin Danielsson, medlem i Österå studiecirkel. Österå, Falun, Sverige. Boken finns att köpa av studiecirkeln.

[2] KB, Kungliga Biblioteket grundades 1661, så det fanns alltså under Bergmans tid.

[3] (Hilary Mantel, 2015) Visas mycket tydligt i Peter Straughans filmatisering ”Wolf Hall”, av Hilary Mantels böcker.

[4] Ur (Filosofilexikonet) ”Skolastiken av latinets scholasticus, det som hör till skolan och betecknar en filosofi och teologi såsom dessa ämnen studeras vid universitet och andra högre lärosäten i Västeuropa ca 1100–1500…”

[5] (Carls, 2001) sid 20 och (Aristoteles, 2000) textavsnittet ”om själen”.

[6] (Carls, 2001) sid Det västromerska kristna projektet gick ut på att förena den kristna religionen eller den kristna filosofin med vetenskapen, där den kristna teologin sattes som den mest överlägsna av filosofier inom vetenskapen

[7] Ibn Rushds (Averroes). Averroisterna särskiljer mellan religion och vetenskap och kommer genom det i konflikt med katolska kyrkan.

[8] (u.d., u.d.) Min översättning: ”I samband med att den Bayerske utbildnings kommissionären Friedrich Immanuel Niethammer planerade att erbjuda de tyska mellan- och högstadieskolorna en ny syn på den klassiska utvecklingen så myntade han 1808 ordet Humanismus, och i den meningen hade ordet ”humanism” blivit införlivat med det engelska språket runt 1836 “
”In 1808 Bavarian educational commissioner Friedrich Immanuel Niethammer coined the term Humanismus to describe the new classical curriculum he planned to offer in German secondary schools, and by 1836 the word ”humanism” had been absorbed into the English language in this sense. (Humanism, u.d.).”
Sedan har jag en annan källa i Mikael Hörnqvist som talar om Francesco Petrarca (1304–1374) som den förste renässanshumanisten och om humanismens utbildningsprogram  (Hörnqvist, Renässanshumanismen, 2002) s.2 framgår att ”… den florentinske exilförfattaren[Petrarca] – som vi bör erinra oss verkade utanför den samtida akademiska världen – att formulera en pedagogisk grundsyn …”.

[9] Averroes tolkning av Aristoteles som innebär att religion och filosofi särskiljs från varandra.

[10] (Grendler, 2015) Mikael Hörnqvist använder Grendler som källa för påståendet i hans nätplatsbaserade kurs (Hörnqvist, Renässanshumanismen, 2002)

Annonser

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s