Gaudi och Aristoteles

601 ord(words. No english translation -yet) 2016 11 30

Basilica de la Sagrada Familia

Basilica de la Sagrada Familia

Att Gaudis arkitektoniska verk är så annorlunda i form (vilket självklart också inkluderar konstruktionen) jämfört även med mycket av den nutida arkitekturen, visar hur litet av Aristoteles tänkande, hans metoder och sätt att se på naturen, har satt spår i både konst och – det som vi idag brutit ut ur arkitekturen som en egen gren – ingenjörskonsten. Istället är det Platons ideala formvärld som syns tydligt uttryckt.

Tanken slår mig medan jag går i och runt Gaudis katedral i Barcelona,”Basilica de la Sagrada Familia”, i huset med lägenheter byggt enligt hans ideer, ”La Pedrera” och när jag står och tittar på fasaden till ett tredje av hans verk ”Casa Batlló”. Casa Batlló får mig att tänka på den tecknade serien ”professor Balthazar” genom dess organiska och färgrika former.

I guidernas beskrivning av Gaudis bakgrund och utbildning framträder en student som i hög grad är Aristotelisk i hela sitt angreppssätt: ”att tänka logiskt: att behandla varje situation som unik och dra slutsatser först sedan alla fakta samlats ihop och analyserats.”
Att få veta att han är från en kopparslagarfamilj kan förklara detaljrikedom och hanterandet av en del av materialen i byggnaderna, och även val av form, det visar att han använder sin erfarenhet. Hans intresse för naturliga konstruktioner och former, hur ingående han studerar dem. Han översätter det till byggnader och detaljer – mycket konsekvent och genomfört. Byggnaderna han ritar för att placeras i Barcelona, en sjöstad, är inspirerade av former från sjölevande djur och vattnets former.

Men att det är Platons idévärld som är förhärskande och motstridig Aristoteles natursyn i den akademiska världen avslöjar sig i en kommentar som en av Gaudis lärare lär ha fällt ” … jag vet inte om vi godkänner en galning eller ett geni”. Annars präglas tiden runt skiftet 1900, då Gaudi lever, planerar och uppför sina byggnadsverk, av ett stort intresse för naturen, det kan spåras genom den tidens trädgårdar om inte annat. Art deco som stilepoken kallas präglas av mycket naturmotiv och former, så Aristoteles natursyn borde inte ligga så långt bort från samtidens dominerande attityder och att professorns kommentar om Gaudi snarare var ett uttryck för en akademisk etablerad hållning.
Hela stilepoken Art Deco är ett uttryck för samtidens ideströmning och Gaudi lyckas faktiskt genomföra sina projekt!

Det finns en sak till i det Aristoteliska synsättet som skiljer sig från det Platonska. Något som kommer till ett mycket tydligt uttryck i Gaudis arkitektur, och det är ”målet” med den ”vetenskapliga strävan”. I Gaudis arkitektur är målet inte att hitta det enda optimala sättet att konstruera något utan att låta variationerna, alla de olika möjliga sätten att konstruera och forma, få komma fram och synas. Det inbjuder till fortsattt experimenterande med form och ger mig en känsla av att det kan finnas oanade ännu icke utforskade möjligheter. På så sätt växer världen och blir större, ja oändlig. I den vetenskapliga natursyn som härrör ur Platons formvärld är universum ändligt. Det var Aristoteles syn på universum som oändlig som var så kontroversiell och besvärande då den ifrågasatte den förening mellan nyplatonsk filosofi och kristen religion som den västromerska kyrkan pläderat under i runda slängar, 1000-år innan Aristoteles kom in i bilden igen under skolastiken (1000-1500 e.Kr).

Beklämmande kan jag tycka är att Gaudi är så ensam och attityden till honom som galning eller geni på utbildningen till arkitekt. Det säger väldigt mycket om i hur hög grad en utbildning kan forma vårt sätt att tänka!
Men att, och hur mycket, hans byggnadsverk faktiskt är omtyckta, visar att det han skapar får resonans hos var och en som upplever hans verk – oavsett bildning eller utbildning. Det talar till mig direkt som mänsklig varelse.

Annonser

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s