Ensamhet, kärlek, gemenskap, samhälle och svensk konsensus

996 ord (0 words. No English translation) Inlagd på webb 2016 10 04

Jag har börjat skriva på en text om ensamhet, kärlek, gemenskap och samhälle i form av en roman – tror jag.
Inför den finns det några saker jag givit lite extra uppmärksamhet. Ja, förhållandevis, det är ju triptyken Röda Handskar jag ägnar mesta uppmärksamheten åt. Men i alla fall.

Svensk konsensus – konsensuskulturen i Sverige

Svensk konsensus, är rätt speciellt för Sverige och egentligen var det J. L. Ramírez som satte mig på spåret att fundera över den. Han var rätt upptagen av den under ett tag och nu som elev till honom är det väl min tur att fundera, ca 20 år senare.
I Sverige är det givet att man är överens eller att man bör vara det. Det speglar sig i vår ”konversationskultur” om man nu kan säga att vi har en sådan. Den speglar sig i alla relationer, även när den inte är jämställd som mellan en chef och en anställd. Kanske har den ett finger med i många skilsmässor?

Kristenhetens gifte med Platons filosofi

Jag hade under ett tag, i samband med min djupdykning i kristen historia, en fundering på om konsensusnormen kom med kristenheten? I kristenheten som religion och teologi (i meningen filosofi) följer en idé om att det finns En Sanning (=den som man kan eller bör vara överens om) En uppfattning om hur världen är beskaffad. Att den kristna filosofi/religionen är ett gifte mellan platonsk filosofi och en slags kristen kärna, som de första kristna teologerna mer eller mindre tvingades göra definitiv i Nicea 325 e.Kr. genom att skriva ner den apostoliska trosbekännelsen. (Innan dess var den under en levande diskussion.) innebär att idén om att sträva efter Sanningen i objektiv mening även följt med vetenskapen och även om religionen inte längre har så starkt fäste, så har vetenskapsdelen i detta joint venture, som det varit i drygt tusen år, ett mycket starkt fäste i just Sverige.
– Men då borde väl konsensusnormen vara mer utbredd i hela Europa, eftersom hela Europa är kristet?

Landskapslagarna

Är konsensusnormen istället en rest från landskapslagarnas rättspraxis? Kanske från hur hela samhället var uppbyggt före kristenhetens inträde? Kanske kan det förklara att den är extra stark här jämfört med andra Europeiska länder? Då vi blivit kristnade senare än övriga europa?

Skråtänkande

Kanske hänger det ihop med att ”vi” ofta ser ”oss” som grupp. Trots allt prat om ”individens projekt” så har det inte brett ut sig i djupet av den svenska folksjälen. Kanske var det därför socialdemokraternas politiska ide att bygga ”folkhemmet” gick hem.
Vi sitter fast i det som Nietzsche skriver om i ”den Glada Vetenskapen” – hjordmentaliteten. Det var någon regent, jag minns inte vem, men han talade om svenskarna som rena drömmen att styra – de lyder i flock. Att konsensuskulturen är med och skulle kunna göra det möjligt är jag övertygad om. Men frågan idag, när den sociala skiktningen blivit mer jämställd jämfört med 1950-talet, som väl är (Jag hoppas att den tillbakagång vi sett de sista årtiondena vad gäller det, upphör, bums!) är vem som bestämmer vart ”flocken” ska gå.

Om att bli en individ

Trots vad Erik Gandini påstår i filmen jag såg igår (den har fått kritik och det förstår jag, jag har lagt till ett ps. om det. Att den karta han visade är relevant i det sammanhang han målar upp – tror jag faktiskt inte (jag har tidigare letat och försökt kolla upp den själv.) så är vi inte världens mest individualiserade folk. Det visar sig i hur vi talar och förhåller oss till varandra. Människor i USA har så att säga arbetat med att bli individer för att leva tillsammans med andra individer mycket mer än vad vi gjort här i Sverige. Där antas man inte vara lika från början som en självklarhet man inte behöver reflektera över, då många har flytt och emigrerat dit från hela världen från olika kulturer med olika värderingar. Det har väl många gånger flytt pga sin olikhet och den utsatthet och begränsning det inneburit till en plats där de kan var fria utan t.ex. begränsande attityder? Det amerikanska projektet handlar väl i hög grad om att leva tillsammans i en demokratisk nation, olika människor – det är i alla fall den uttalade agendan?

I Harper Lees och ”Ställ ut en väktare” så beskrivs hur huvudpersonen blir en ”individ” och hur viktigt det är att hon blir det, för att vara en självständig röst bland flera. För att vara med och diskutera, vara en motvikt mot andra ideer. Jag anser att det är en mycket aktuell fråga för ”oss” svenskar, barnen till de som blivit kvar efter massutvandringarna under 1800-talet och början av 1900-talet.

Ps. I Erik Gandinis syn på Svenskarna ”The Swedish theory of love” har han en stor poäng i att vi lider av ensamhet. Orsaken som han försöker föra fram är i min mening lika seriös som den nyanlände som trodde att orsaken till att björkarna i det här landet är vita är för att vi ser träden som heliga och går ut och målar dem. (Jag såg inte E.Gandinis film från början, den kanske inleds med det?)
Att vi lider av ensamhet, tror jag handlar mer om att vi inte lärt oss att bli individer och att leva som individer än. Vårt samhälle är inte heller anpassat för det.
Vårt kalla väder passar inte för att umgås ute hela året och det ”kostar” att ha varma ställen att mötas på.
Ekonomisk jämställdhet och oberoende ska inte förväxlas med social jämställdhet och oberoende.
Erik Gandini visar sin egen svenskhet genom att tala för oss alla svenskar i sin film – det stör mig faktiskt. Men det kan också bero på att jag är van vid att det som visas inte är så starkt personligt vinklat, och att hans film faktiskt är den där unika rösten, som jag åtminstone påstår ska få mer plats.
Men, den fick mig att reagera och göra något som är nödvändigt för en fungerande demokrati – den fick mig att komma med motargument. D.s.

Annonser

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s