Harper Lee, om att bli en individ och svensk konsensus

952 ord (0 words. No English translation) 2016 10 03

I bokcirkeln jag är med så har vi nu på L.D…S. initiativ läst Harper Lees ”Ställ ut en väktare”. Hon tyckte vi skulle läsa den på grund av det vackra omslaget. Jag tror inte riktigt att det är hela sanningen. Hon kanske inte ville framstå som alltför allvarlig, kulturellt korrekt eller ”hipp”? Jag ska fråga henne vad som håller henne tillbaka.
En eller två av våra deltagare (vi är åtta) hade läst, inte den här men, hennes debutroman ”Dödssynden” (How to kill a mockingbird). En av oss hade läst den redan på gymnasiet, den anses tydligen ingå i allmänbildningen, vilken har gått mig språlöst förbi. (Nej det är inget syftningsfel, jag försöker ta igen det.) Men, vad som anses allmänbildande har ändrats en hel del i Sverige efter 1968 och under 1970-talet då mycket av ”det gamla” slängdes ut från undervisningen. Jag liksom de övriga deltagarna i vår bokcirkel är uppvuxna då och senare.
Kanske just den här boken i och för sig inte ansågs gammal utan ”råkade” kastas ut ändå. Det kan också vara andra mer svårformulerade och svårfångade skäl till att den inte kom med i undervisningen. Det kan kanske också finnas politiska skäl? Det kan vara så att just mina lärare inte tyckte att den var så intressant? Eller så var jag bara ouppmärksam?

Jag gick en naturvetenskaplig inriktning de två första åren på gymnasiet och bytte till samhällsvetenskaplig linje sista året. Vi hade då en väldigt intressant och engagerad lärare i svenska och engelska, vilket jag i och för sig också hade på den naturvetenskapliga linjen, ändå har jag inte hört talas om den, än mindre att vi diskuterade den. Eller så var det bara jag som inte visste … Jag ska höra vilken linje vår deltagare som läste den på gymnasiet gick, om det var humanistisk linje.

Ställ ut en väktare ges ut först 2015 och manuset anses av någon recensent att vara en skiss. En mycket bra sådan i så fall, i mitt tycke. Den jämförs med hennes debutroman ”Dödssynden” som kom ut 1960. Observera att ”Ställ ut en väktare” är skriven före debutromanen. Enligt en av recensionerna jag googlar fram så hade hon tydligen gått till förlaget med den men blivit uppmanad att skriva om den och så föddes ”Dödssynden” istället. Den har blivit filmatiserad, dramatiserad och är ett måste att läsa för den uppväxande amerikanska generationen.

Förklaringen till att ”Ställ ut en väktare” ges ut idag och att den inte är ett måste i lika hög grad för en svensk uppväxande generation som för en amerikansk kan ligga just i det Harper Lee, enligt recensionen, blev uppmanad att göra: att skriva om den då det resulterade i att hennes debutroman blev mer ”svart och vit” vilket kanske stämde bättre med det dåvarande ”amerikanska sättet att se på världen” i alla fall om jag utgår från hur mycket av deras film har gjorts med tydliga skurkar och hjältar. Jag glömmer aldrig den amerikanska filmatiseringen av Peter Högs ”Fröken Smillas känsla för snö” som plötsligt blev en hjälteroman istället för att beskriva hur det är att befinna sig i flera kulturer med olika normer samtidigt. Det intressanta och spännande i romanen försvann med förenklingarna.

När jag läser recensionerna så är hennes debutroman just mer mer svart och vit, vilket i min tolkning betyder ”mer förenklad”. (Det är väl bäst att läsa den innan jag drar alltför många förhastade slutsatser om den.)
Att ”Ställ ut en väktare” ges ut nu, tror jag inte bara beror på hennes succe med sin debutroman. Jag tror att det som hände efter attackerna mot USA 7/11 är det som bäddat för den här romanen. Det jag kunnat se i amerikansk film efter 7/11 är en mindre förenklad syn på världen. Ofta spelas fortfarande skurkarna och hjältarna av samma skådespelare men intrigerna är inte så förenklat svart och vita längre. Vilket ur mitt förmodligen ”europeiska” synsätt gör dem intressantare och mer trovärdiga. Tiden är helt enkelt mogen för den.

Jag tycker att den beskriver något mycket svårfångat och svårformulerat på grund av sin komplexitet. Kanske är det skälet till att L. kanske inte var riktigt ärlig i de motiv hon uppgav till oss för att läsa den. Kanske skälet också är detsamma till varför förläggaren hade rekommenderat Harper Lee att skriva om den.
Det är helt enkelt svårt att beskriva processen att bli en självständig individ! Den processen är inte frikopplad från hur samhället är uppbyggt och de värderingar som råder. Det blir nödvändigt att gå in och beskriva känsliga saker som inte tilltalar, en recensent skriver om karaktärsmordet på Atticus t.ex.

I mitt tycke beskriver hon just detta svårfångade och viktiga väldigt väl. Det ligger nära både det jag tagit upp i mitt inlägg om Nietzsche och skolastikens frågor, det ligger nära demokratibegreppet och svensk konsensus. Den tar upp frågor som anknyter till civilkurage och hur lojal man egentligen kan vara – men framförallt så visar den hur, var och av vem våra världar formas.

(Men det är skönt ibland med en riktig gammal amerikansk actionrulle med tydliga skurkar som hämningslöst jagas och visserligen slåss båda sidor med samma ojusta vapen -men ändå. Likadant gillar jag gamla komedier med Thor Modén. Då stänger jag av allt det där som kan irritera inne hos mig – det är ju trots allt ”bara” film. Ok! Ibland kan jag inte stänga av det, vissa gamla Bondfilmer är idag olidliga att se, tyvärr.)

  • ”Ställ ut en väktare” av Harper Lee, översatt av Eva Johansson, 283 sidor, utgiven 2015-07-29 på Albert Bonniers Förlag.
    Originalets titel är Go set a watchman
  • ISBN: 9789100154677
  • Koppla texten till inlägget om ”svensk konsensus” när det blir färdigskrivet någon gång.

Läs Ingrid Carlbergs artikel i DN 2015 06 26 om Harper Lee och Marja Mills ”The mockingbird next door”

Annonser

En reaktion på ”Harper Lee, om att bli en individ och svensk konsensus

  1. Ping: Ensamhet, kärlek gemenskap, samhälle och svensk konsensus | skepnader

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s