Avicenna, Ibn Sina, Bo Ali Sina – Ulrika Haglund

925 ord (words. No english translation) 2016 09 20

Nu är det bra med webbplatsen. Någonstans att anteckna och en sökmotor för att sedan hitta dem.

Avicennas texter och inflytande finns där hela tiden. Ulrika Haglunds uppsats >> ”Från grekisk till islamisk filosofi” är en riktig skatt för att förstå hur avgörande hans texter har varit och fortfarande är för vårt kulturarv och dagens vetenskap här i västeuropa och hela den engelsktalande världen och även för islamisk filosofi och den arabisktalande världen.

I vilket fall, jag frågade en av mina tecknarkompisar som kommer från Iran vad han kände till om Avicenna. Vad säger man om honom i Iran? Först förstod han nog inte riktigt vem jag syftade på men sedan lyste han upp. Ja, vi kallar honom ”Bo Ali Sina”, det är en förkortning men det namn han är känd under. Han försökte minnas: ”Jag är inte riktigt säker, ”Bo” tror jag står för far eller son och ”Ali” används som förnamn och ”Sina” efternamn. Men Sina och Ali tillsammans blir för vanligt, det särskiljer inte ut personens namn tillräckligt, kanske är det därför tillägget ”Bo” görs. Han visste inte riktigt säkert. Han är känd för att ha gjort islam mjukare.
Han tipsade mig om att se filmen >> The phycisian. Han hade sett den och tänkte att den återger situationen vid den tiden rätt bra, objektivt, och den handlar om Avicenna eller ”Bo Ali Sina”.

Nu har jag sett den och nu kan vi diskutera.
Den vållar mig lite huvudbry eftersom historien inte alls visar den kristna kyrkans roll, munkarnas roll att återinföra Aristoteles tankar genom Avicennas inflytande. Tiden som filmen skildrar är också inledningen till ”skolastiken” med Ockham, Abelard, m.fl. i Västeuropa. Ja, jag kan tycka att den ger en alltför förenklad och därmed vrångbild av hur Avicennas texter (vetenskap, medicin, Aristoteles) kommer till det kristna Europa – det gamla romarriket.

Om man läser Ulrika Haglunds uppsats, (där Avicenna har ännu ett namn ”Ibn Sina” cirka 980-1037) så stämmer inte historien riktigt med filmen. Vissa friheter får och bör man ta sig som filmmakare men, det stör mig att en i övrigt välspelad, välgjord och intressant historisk film är felaktig.

Några citat ur Ulrika Haglunds uppsats:

Avicenna, på arabiska Abu Ali al-Hussain Ibn Abd Allah Ibn Sina, levde cirka 980-1037 och var en persiskspråkig filosof, läkare och vetenskapsman.(124) Han föddes i byn Afshana(125) nära Bukhara i nuvarande Uzbekistan under en mycket orolig tid.(126)

  • 124 Varifrån han fått tillnamnet ”Ibn Sina” och vad det betyder är okänt. Det ligger dock till grund för den latinska
    namnformen Avicenna, som jag fortsättningsvis kommer att använda.
  • 125 Fakhry (1970) s. 148 menar dock att Avicenna föddes i Kharmaithan.
  • 126 Se till exempel relevanta avsnitt i Esposito (1999) eller Hourani (1991).

Al-Natili och Avicenna började med att gå igenom Porfyrios Isagoge, en under århundraden gångbar nyplatonsk inledning till den aristoteliska logiken.(133) Porfyrios verk var grundläggande för utbildningen även i Västerlandet under en stor del av medeltiden. Fundamental i Aristoteles Organon (de logiska skrifterna) är kategoriläran, som också är en grundsten i den aristoteliska metafysiken, och det sägs att Avicennas förståelse av denna, bland annat av relationen mellan genus och species, var mera djupgående än lärarens, vilket skall framgå av Avicennas bok med Vinkar och varningar (Kitab al-Isharat wa ‘l-Tanbihat).(134)
Något liknande skall ha gällt om Avicennas studier av Eukleides Elementa, (135) under årtusenden den dominerande läroboken i geometri och själva modellen för den geometriska metoden inom klassisk filosofi, och vad gäller Ptolemaios Almagest (136) skall Avicenna själv ha arbetat sig igenom de matematiska grunderna.Detta är inte utan intresse i samband med frågan om den grekiska filosofins inflytande, tytanken att läraren endast skall tillhandahålla tips och incitament medan eleven själv skall arbeta fram den verkliga kunskapen är i linje både med Sokrates syn på maieutiken som den grundläggande filosofiska metoden och med Platons anamnesis- (återerinrings-) lära, enligt vilken den filosofiska insikten består i att vi återerinrar oss vad själen skådat före tillvaron i den jordiska skuggvärlden…

  • 133 Skriften hade tidigt översatts till syriska och var väl känd både för de nestorianska kristna genom Ammonius
    kommentar och för monofysiterna via Johannes Philoponos; den förelåg nu i flera arabiska översättningar.
  • 134 Avicenna säger naturligtvis detsamma i sin självbiografi; jfr Arberry (1952) s. 14. – Alla Avicennas viktigaste
    filosofiska verk kan återfinnas exempelvis i Gutas (1988) med noggranna bibliografiska uppgifter.
  • 135 Antagligen världens genom tiderna mest spridda matematiska lärobok, författad av Eukleides (4.e – 3.e årh. f.Kr),
    verksam vid den platonska akademin i Alexandria. Där presenteras systematiskt grunderna för vad som fortfarande
    kallas ”den euklideiska geometrin”.

Citat kapitel 3 ”Avicenna”, sid 36:

Den mest inflytelserike bland alla de tidiga östliga företrädarna för den islamiska filosofin var dock
Ibn Sina (Avicenna, cirka 980-1037), en tänkare av persiskt ursprung. I och för sig hade Miskawayh
(död cirka 1030), en annan tänkare som också var av persiskt ursprung, givit en översiktlig presentation
av den nyplatonska filosofin redan något tidigare,(122) men genom sin långt mera detaljerade
och systematiska diskussion kom det ändå att bli Avicenna, som för lång tid kom att påverka inriktningen
av den filosofiska debatten i den muslimska världen genom att i sina skrifter utveckla ett
nära nog allomfattande filosofiskt system på nyplatonismens och den aristoteliska filosofins grund,
där även många islamiska trossatser kom att ingå, om än i filosofiskt omtolkad form.
Eftersom Avicenna på detta sätt inte bara är en viktig gestalt inom den islamiska filosofins utveckling
utan också ett exempel på det grekiska inflytandet på denna skall vi fortsättningsvis se på
honom och hans filosofi på ett mera inträngande sätt och börjar med en litet fylligare framställning
av hans liv och studier/verksamhet.

Källor:

Källorna finns också på webbsidan >> https://skepnader.wordpress.com/red-gloves/references/

>Från grekisk till islamisk filosofi, Ulrika Haglund. Lunds Universitet, Centrum för Teologi och Religionsvetenskap
Islamologi
Uppsats D 10 poäng, VT 2008, ISU031

>The Phycisian.

Annonser

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s