Gunnar Olsson och José Luis Ramírez

874 ord/ words (no english version) publ. 2016 03 15, uppdat 2017 12 11

flagga svensk

Jose Luis Ramírez

José Luis Ramírez intresserar sig för hur vi använder språket och dess roll när vi försöker gripa om (begripa) världen. Han är den som undersökt vår språkliga historia och dess rötter och kunnat sätta ord på många blinda fläckar som uppkommit genom vårt inlärda och ärvda sätt att tala om världen och oss själva. Han är den som lyft verbets betydelse och befriat ”Metaforen” och ”Metonymien” från objektkategoriernas fängelse till att bli förstådda som de aktiva, levande uttryck för tankens aktivteter som de är, ”att vi gör metaforiska förtätningar” och ”att vi gör metonymiska förskjutningar”.
J.L.Ramírez var tillsammans med G. Olsson vårt lärarpar under seminarierna i kurserna i humanvetenskaplig handlingsteori på Nordplan under 1990-talet.

DSCF0006 (800x600)

Citat ur JLR:s text om att läsa Aristoteles, ”Lyssna och lära sig –
Reflexioner vid läsning av Aristoteles Retoriken” maj 2013, sid 6-7:

”… Aristoteles’ skrift behandlar, till en början, retorikens argumentativa funktion, genom att framhäva den ”retoriska syllogismens” (entymemet) betydelse, tillsammans med ”exemplet” (paradeigma), som motsvarar induktionen, i det som eftervärlden (inte Aristoteles) kom att kalla Logiken. Brytningen av bandet mellan Retoriken och Logiken blir en inkongruens som drabbat Retoriken under historiens lopp.
Logiken kom att inta platsen som tänkandets och det riktiga resonemangets högsäte. Retoriken förvandlades, i bästa fall, till askungen i familjen – i värsta fall dock till den fula ankungen (”Det där är bara retorik”, får man ständigt höra). Man vill inte inse att utan diskursivitet finns inte ”människan” och utan retorik (ratio et oratio) finns varken vetenskap eller filosofi. Renodlad (formell) Logik duger bara i matematiken. Men matematiker behöver också retorik för att tala med varandra om sitt ämne, såsom Gottlob Frege (enligt Perelman) tycks ha lagt märke till. Syllogismen är den aristoteliska benämningen på resonemangets deduktiva mönster. De behandlas främst i Analytikerna (två av böckerna som ingår i Organon). Man kan särskilja fem typer av syllogismer: den logiska, den dialektiska, den retoriska, den sofistiska och den poetiska. När Andronikos från Rhodos åtog sig att ordna Aristoteles efterlämnade skrifter, skilde han filosofens logiska skrifter, som i katalogen kallas Organon, och skrifterna om Retoriken och Poetiken. Därmed gjorde han en björntjänst åt den lärda eftervärlden.
Platon hade nedvärderat sofisternas retorik och försökte finna ett positivt alternativ i dialogen Faidros, genom den s.k. ”psykagogia”, som fokuserar starkt på den psykologiska påverkan, med fortsatt skepsis på språkbruket, i synnerhet på skriftspråket [5]. Retoriken i aristotelisk mening försvarar den språkliga användningen, men den förknippas med en psykolingvistisk uppfattning, som modern forskning framhävt över allt annat. Aristoteles kan således knappast anklagas för att följa ”vännen Platon”, till förfång för det ”sanna” och rätta. Han klargör att retoriken och dialektiken tillhör samma familj och dialektiken är grundläggande i hans logiska skrifter (Organon). Entymemet, t.ex., den retoriska syllogismen, behandlas också i de s.k. Analytikerna …

[5] I Platons dialog Faidros kan man läsa en rolig saga: dialogen mellan den egyptiske konungen Thamus och konsternas gud Theut, om skriftspråkets betydelse och värde.”

Gunnar Olsson

Gunnar Olsson är som geograf särskilt intresserad av gränser och gränsdragningar inte bara rent fysiskt, geografiskt på en platt karta, utan kanske framförallt språkligt, i mänskliga relationer och i formandet av kunskap. Gränsdragningar som alltså får sitt uttryck även i de nationsgränser vi drar upp rent geografiskt mellan varandra. Den här lilla introduktionen kan inte göra honom rättvisa. Det allra bästa är att läsa något av det han skrivit.

Den senaste utgivningen har skett på University of Chicago Press förlag med titeln ”Abysmal: A Critique of Cartographic Reason” (2007-03-01)
ISBN: 9780226629308
En intervju om hans senaste bok går att lyssna på >> den här länken från SR:s filosofiska rum.

G. Olsson och J.L.Ramírez var vårt lärarpar under seminarierna i kurserna i humanvetenskaplig handlingsteori på Nordplan under 1990-talet.

G. Olsson var professor i ekonomisk geografi och planering mellan 1977-1997 på Nordiska Institutet för samhällsplanering (NORDPLAN), The Nordic Institute for Studies in Urban and Regional Planning, och därefter professor på Upsala universitet fram till år 2000. Numera är han professor emeritus på Upsala universitet.
J.L.Ramírez var då doktorand och kurserna en del i hans doktorsutbildning och tjänst. Han doktorerade på NORDPLAN och blev på så sätt nordisk filosofie doktor i samhällsplanering på avhandlingen med tillkommande delar ”Skapande mening – En begreppsgenealogisk undersökning om rationalitet, vetenskap och planering.”. Därefter har han haft ett flertal tjänster som docent, professor, lärare etc… På Södertörns högskola är han den som infört retorik som ämne.

Annonser

4 reaktioner på ”Gunnar Olsson och José Luis Ramírez

  1. Ping: Ingemar Düring | skepnader

  2. Ping: Aristoteles | skepnader

  3. Ping: “negativt tänkande” – “vad” man tänker på eller “hur” man tänker om det? | skepnader

  4. Ping: röda handskar – red gloves | skepnader

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.