Nietzsche och ”Den glada vetenskapen”

flagga svensk

539 ord/words (No english version) 2015 10 16

DEN GLADA VETENSKAPEN (DIE FRÖHLICHE WISSENSCHAFT) 1882, utgiven på svenska av Korpens förlag 1987

”Den glada vetenskapen” av Nietzsche har stått alldeles för länge, oläst, i min bokhylla. Det jag hört om Nietzsches hyllande av övermänniskan, hans judehat, hans beundran av Wagner och hans inflytande på nazismen har hållit mig från att vilja läsa det han skriver. Men, att bilda sig en uppfattning på hörsägen är något jag vill motverka, även om jag minsann också är offer för förflugna ord och för att vara lite slarvig när jag pratar. En av mina mentorer har när saken kommit på tal, ändå hållit fast vid att hon tycker att ”han är rätt så rolig”, så nu har jag läst. Det var därför jag någon gång köpte boken också. Det visar sig att jag tycker att hörsägen var grundligen missvisande och att min mentor har helt rätt, Nietzsche är rolig!

När jag läser reflektionerna han samlat, 342 stycken av varierande längder, allt från endast en mening till flera sidor, så kan jag inte märka att hans judehat var större än den som var allmänt utbredd i hans samtid. Han slog ”hatiskt” eller rättare sagt, han skräder varken ord eller känslor när han beskriver de potatisätande europeerna, de risätande orientalerna eller hjordmentaliteten i allmänhet (145, 147). Inte heller när han beskriver den klang han tycker sig ha smugit in i sitt eget modersmål, tyskan (104 och 105).
Han uttrycker ofta beundran för Schopenhauer, oftare än för Wagner, och hans beundran är varken hel eller odelad (102). Att han älskar musik framgår klart liksom fascinationen och tacksamheten över vår förmåga att både skapa och uppleva konst (106, 107, 276, 286, 287 m.fl.). Han ger sig på självklara attityder och uppfattningar, ifrågasätter dem hängivet med allt han har (98, 128, 296, 327,osv).  Sökande kunskap.

Det jag tänker när jag läser hans reflektioner är att han ofta återkommer till individen och det personliga (149). Han lyfter det och utforskar det. Han återkommer också ofta till känslornas betydelse för att kunna förstå (305). Han ställer det mot det han, också återkommande, föraktfullt kallar den fördummande ”hjordinstinkten”. Det kanske är ett uttryck för tidens anda, individen hade inte börjat framträda utan synen på människor som identitetslösa massor och grupperingar kanske var utbredd (103, 116,117, 328 129)? Kanske det är detta som tolkas som ett uttryck för ett övermänniskoideal? Ja, för någon som läser mycket slarvigt kanske? I flera av reflektionerna förlöjligas just ”övermänniskorna”. Ibland är han mer försonlig och beskriver hur vi, individen, likaväl som att ”vi alla” ibland faller offer för hjordinstinkten. Med tanke på propagandafilmerna från tyska riket med Hitler i spetsen och hyllande massor runt honom, så skulle Nazismen och tyska riket lika väl kunna vara en av Nietzsches nidbilder av ”hjordmentaliteten” i ”den glada vetenskapen”. Jag hade helt klart föredragit det istället!

Men, det är en sak till om Nietzsche jag vill säga – och det här visar på hur mycket det påverkar att ha en fylligare historiebild – när jag började läsa hans bok så befann jag mig i valet och kvalet över hur mycket av skolastikens frågor jag skulle behöva läsa in mig på. Jag skriver ju på texten ”röda handskar” och den i sin tur fordrar att jag sätter mig in i ”vetenskapens gränser” och därför skolastikens frågor eftersom ”Skolastiken” är en sådan definierande period av diskussioner. Jag vill bli klar med min text samtidigt som jag förväntar mig att det tar en hel del tid för mig att sätta mig in i skolastikens frågor tillräckligt mycket.
Dock, nu har jag börjat med det. Nu, när jag fortsätter läsa Nietzsche, så ser jag kopplingar och förlängningar till den skolastiska diskussionen i hans reflektioner. Jag tycker mig förstå dem ”mycket bättre”.

Kvar att läsa:
”Så talade Zarathustra” 1883-1885, nyutgåva 2009 ISBN: 9789 17327 1189

Annonser

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s