Objektivitet och subjektivitet, intuition och instinkt, projektion och medkännande – Objectivity and subjectivity, intuition and instinct, projection and compassion

1115 ord, 2015 06 07 /
1460 words. Scroll down for english version

flagga svenskVattnet strilar över mig, schampot löddrar. Nej, jag vill inte leva i någons vetenskapsdiktatur oavsett om det är arbetet, marknaden, forskningen, naturen, gud eller filosofi som bevisas vara det sanna och riktiga. Jag vill inte leva eller riskera att leva i någons motsvarighet till Stalins pogromer, Hitlers arbetsläger och rasbiologi, eller Kvinnornas underdånighet, eller någons Rätta plats pga socialdarwinism eller annan ”Darwinism”.
Objektiv och subjektiv. Dessa vetenskapens begrepp så väl inarbetade i svenskan, såväl inarbetat i hur vi talar och – tänker. Har de inte sina motsvarigheter i Martin Luthers indelning i de två rikena, förnuftets rike och trons?

(Inte Martin Luther King utan den M. Luther som blev bannlyst och exkommunicerad av Påven i början av 1500-talet (1520-talet) och som från och med det kom att lägga grunden för protestantismen.)
Vetenskapen som begrepp användes efter vad jag läst i filosofilexikonet först av humanisterna …

Utdrag ur ett anförande om humanism som professor Sven-Eric Liedman höll den 17 mars 2010 i ABF-huset, Stockholm. Ett samarrangemang mellan ABF och Religionsvetenskapliga Sällskapet i Stockholm. Det finns att läsa på nätet sedan (webbpublicerat) 2010-07-01.

”… Ordet humanister i sin tur skapades av en tysk filosof och pedagog, Friedrich Immanuel Niehammer, i en bok som kom ut i Jena 1808 och som hade titeln Der Streit des Philanthropinismus und des Humanismus in der Theorie des Erziehungs-Unterrichts unsrer Zeit
(alltså: Striden mellan filantropin och humanismen i teorin om uppfostran och undervisning i vår tid)…”

… och av M. Luther? Nej, jag kommer ihåg fel, det var ordet och därmed begreppet religion som började användas då och det är i sjunde utgåvan av boken ”ORD med historia” av Gösta Bergman 2003 som det står att läsa. Men, det kanske inte spelar någon roll om det var ordet vetenskap eller religion som började användas av dessa människor? Det visar på samma sak, att religion och vetenskap då börjar skiljas åt och att ”humanisterna” och M. Luther bidrar genom språkbruket. Begreppen bakom objektiv och subjektiv skulle matcha M. Luthers indelning i förnuftets respektive trons rike rätt bra. De är centrala begrepp inte bara bland vetenskapare utan också för elever, studenter och lärare det vill säga för alla, då alla har skolplikt i Sverige. Begreppen bör dessutom, eftersom vetenskapen till vilken de är knutna, har en längre tradition som begrepp, därför även vara gångbara inom teologin – eller?
Det skulle innebära att begreppen objektiv och subjektiv har sin filosofiska grund i en stor och omfattande diskussion som härrör ur Skolastiken. I Skolastiken tolkas Platons och Aristoteles (384-322 f.Kr.) texter för att ge stöd åt den kristna läran. Ur den stora skolastiska diskussion där bland andra Ockham (ca 1285-ca 1349) (han med rakkniven) ingick med en nominalistisk tankelinje, utgår fortsatta diskussioner. Ur de diskussionerna är det Ockhams nominalistiska tanketråd som M. Luther plockar upp och ger uttryck för genom sin skarpa indelning mellan förnuftets och tron riken. I förnuftets rike ingår Vetenskapen, Politiken och Konsten. Trons rike är lite mer vagt definierat, åtminstone i R. Carls beskrivning, som människans relation till den levande guden.

Kan det vara så att begreppen objekt och subjekt uppkommer på grund av M. Luthers indelning i förnuftets och trons rike. Eller att de i och med indelningen kommer att förknippas alltmer med varsitt rike?
Undrar om vetenskapare överlag är medvetna om att begreppen objektiv och subjektiv kan ha uppstått ur den här teologiska tanketraditionen? Kanske att det finns ett medvetande om att den stammar från Ockham och hans nominalistiska tankegångar, men att de är en del av en teologisk diskussion – det tvivlar jag på att så många av de som sysslar med vetenskap idag tänker på.

Sett ur ett gestaltande perspektiv är det den här uppdelningen som skapar problem genom att klippa av relationen mellan handlingen och handlingens resultat, mellan det skapande och levande och resultatet av skapandet och levandet. Mellan vetenskaparens forskande och ”Vetenskapens” resultat. Mellan den politiska diskussionen och det politiska resultatet, det vill säga besluten och dess konsekvenser, ”Politiken”. Mellan den skapande konstnären och de skapade alstren, det vill säga ”Konsten”. Mellan görandet och görandets resultat. Mellan Verbet och Substantivet. Där Substantivet knutet till objektiviteten omhuldad av vetenskapen har fått företräde i vårt språkbruk och tänkande.

Det här är en av ”Vetenskapens” gränslinjer, dessutom är det en tanketråd att följa med in i skolastikens diskussion för att förstå sammanhanget den nystar in sig i. – Tror jag, får jag väl tillägga eftersom den här texten blir tillgänglig för allmän läsning.

Professor J.L. Ramírez har inte utgått från den skolastiska diskussionen och dess tolkningar av Aristoteles och Platons texter utan han har gått direkt på dem och tolkat dem utifrån vår nutid och kastar på så vis ett nytt ljus över den förändrade betydelse som begreppsparet teori och praktik har genomgått under de dryga tvåtusen år de använts. Ett begreppspar som är centralt inom dagens vetenskap. I det arbetet avslöjar han vetenskapens gränser. Det är inte omöjligt att Ockhams tanketråd sträcker sig tillbaka till antikens Grekland … Ur J.L.R:s inledning till avhandlingen ”Skapande mening” sid 4.

”… Det är inte begreppens historiska förändringskedja jag vill belysa, utan snarare kontrasten mellan två avlägsna men likväl besläktade begreppssystem i ett spel av identitet och differens. Genom denna korsning får jag fram väsentliga aspekter som blivit osynliga och som innehåller den omedvetna förklaringen av det vi tar för givet och av det vi spontant utelämnar.
Men varför nöja sig med den grekiska antiken? … Rationaliteten särskiljer den grekiska från övriga kulturers världsuppfattning… Det typiskt grekiska är att renodla det förnuftiga och rationella och därmed skapa grunden för det som kommer att bli den moderna teknologiska rationaliteten. Dess främsta uttryck är Lógos vars historiska uppkomst i Miletos hänger samman med det fonetiska skriftspråkets etablering, myntets utbredning, stadsplaneringens och demokratins gryning och det abstrakta tänkandets frigörande från de gamla myterna. Man förstår ett fenomen bäst i fenomenets gräns. Gränsen till det vi kallar rationalitet finns i den grekiska antiken…”

Det betyder inte att J.L.R. har förbigått Skolastiken eller de dryga tvåtusen år av utveckling som gått däremellan, det finns som bakgrund förstås. Två av de många tänkare han tagit fasta på är Robin George Collingwood (1889-1943) och Giambattista Vico (1668-1744).

Undrar hur det är med relationen mellan begreppen intuition och instinkt, projektion och medkännande? Även de kanske är begrepp som skiljer sig beroende på om de används utifrån de skarpa åtskillnaden mellan förnuftets och trons riken? Att de hör till var sin idéuppsättning?
De har i alla fall, fått mig att tänka till under mitt skrivande om den fråga en av grubblarna tog upp somt tema på ett av våra möten.

Den här funderingen är en del i texten ”Kan vetenskap förenas med religion?”. Den i sin tur ingår som en del i ”Röda handskar”.

Källor:

  • Rainer Carls ”Om tro och vetande”-Ingemar Hedenius kristendomskritik i ett halvsekelperspektiv, ARCUS förlag, 2001.
  • José Luis Ramírez ”Skapande mening” –En begreppsgenealogisk undersökning om rationalitet, vetenskap och planering, Nordiska institutet för samhällsplanering (NORDPLAN), avhandling 13:2, 1995.
  • Författarna Arne Grön, Jörgen Husted, Poul Lübcke, Stig Alstrup Rasmussen, Peter Sandöe, Niels Christian Stefansen, Jan Bengtsson. Redaktör Poul Lübcke. Översättare Jan Hartman ”Filosofilexikonet”, Bokförlaget Forum AB 1988.
  • Gösta Bergman ”Ord med historia” –etymologisk ordbok, Bokförlaget Prisma, sjunde upplagan, första tryckningen 2003.

Objectivity and subjectivity, intuition and instinct, projection and compassion – or what I am thinking of while taking a shower … if anyone wonders.

1460 words 2015 06 07

flagga brittiskThe water is pouring down over me, the shampoo …No, I do not want to live in anyone’s scientific dictatorship regardless if it is the work, the market, the science, the nature, god or a philosophy proving to be the true and righteous “Thing”. I do not want to live, or risk to live in someone’s similarity to the pogroms of Stalin, working camp and racial biologism of Hitler, or Women’s obedience, or anyone’s ideas about people’s right place because of social Darwinism or any other “Darwinism”.
Objectivity and subjectivity. These concepts of science so well worked into the Swedish language, so well worked into how we talk and – think. Do they correspond to M. Luthers division in the two realms, the realm of sense, reason and the realm of belief, faith? (Not Martin Luther King but the Martin Luther who were banned, excommunicated by the pope around 1520 and from that moment the foundation for Protestantism began to develop.)
Science as a separate word was first used, as I read in the “Lexicon of Philosophy” by humanists …

Withdrawal from a speech over humanism given by professor Sven-Eric Liedman in March the 17: th, 2010 in “ABF-huset”, Stockholm. A co-arrangement between ABF and “Religionsvetenskapliga Sällskapet” in Stockholm. Published on the internet 2010-07-01. My translation.

“ … The word humanists in its turn was created by a German philosopher and pedagogue, Friedrich Immanuel Niehammer, in a book published in Jena 1808, titled ”Der Streit des Philanthropinismus und des Humanismus in der Theorie des Erziehungs-Unterrichts unsrer Zeit
(The Battle between The Philanthropy and The Humanism in The Theory about Upbringing and Education in our Time)

… and by M. Luther? No, it was the word religion which was started to be used by that time and I read it in the seventh edition of the book “ORD med historia” (“Words with history”) by Gösta Bergman 2003. But, maybe it does not matter whether it was the word science or religion that was started to be used by these people? It points out the same thing, that religion and science are starting to separate and that the humanists and M. Luther contribute by their linguistic usage. The concepts behind objectivity and subjectivity would match M. Luthers division in the realms of sense and belief quite well. They are core concepts not only among scientists but also among students and teachers which is to say, for everyone, since everyone is obliged to attend school in Sweden. The concepts objectivity and subjectivity should apart from this, since science has a long tradition as a concept within Christianity, even be of common use within theology –or?
It means that they have their philosophical foundation in a large and an extensive discussion which emanates from the scholastic. In the scholastic Plato´s and Aristoteles’s texts are interpreted to support the doctrines of Christianity. From that large discussion, where among others Ockham (about 1285-about 1349) (him with the razor) took part with a nominalistic thread of thoughts which is the one M. Luther picks up and express by a sharp division between the realms of sense (reason) and belief (faith). The realm of sense (reason) includes “The Science”, “The Politics” and “The Art” and in the realm of belief or faith, which is more vaguely defined, at least in R. Carls description of it, is about man’s relation to the living god.

Can it be like this; that the concepts of objectivity and subjectivity rise due to M. Luther’s division in two realms? And because of the realms different characters, objectivity will be more inclined to be associated with the realm of sense (reason) and subjectivity will be more associated with the realm of belief (faith)?
I wonder if scientists in general are aware of that the concepts objectivity and subjectivity could have emerged out of this theological tradition of thoughts?
Maybe there are some kind of awareness about Ockham and his nominalistic thoughts, but I doubt that any scientists consider it as part of a theological discussion.

From a creative point of view this division creates problems by cutting of the relation between the acting and the result of the acting, between creating, living and their results. Between the scientists researching and the researchers results, “The Science”. Between the political discussion and the political results, in other words the decisions and its consequences, “The Politics”. Between the creating artist and the results of his or her works, “The Art”. Between to do and the done. Between The Verb and the Noun. Where the Noun tied to objectivity caressed by Science has a preference in our linguistic usage as well as in our thoughts.

This is one of “Science´s” borderlines, added to that it is a thread of thougts to follow into the discussions of the scholastic in order to understand the context it is winded in. – I Think, I might add since this text will be accessible for public reading.

Professor J.L. Ramírez has not proceeded from the scholastic discussions and its interpretations of Aristotele´s and Plato´s texts. Instead he has gone directly to the philosophers and made a contemporary interpretation and comparison, and by doing so he sheds new light over the changed meaning during the more than two thousand years the concepts of theory and practice has been in use. A couple of concepts still central within today´s science. In that work he reveals the border of science. It is not impossible that Ockhams thread of thoughts reaches all the way back to antique Greece… From J.L.R`s ”Creating meaning” p.4. (My translation.)

”… It is not the concepts historical chain of changes I want to illuminate, but rather the contrast between two distant but nonetheless related systems of concepts in a game of identity and difference. Through this intersection I reach essential aspects which has become invisible and which holds the unconscious explanation of what we take for granted and of what we spontaneously leave out.
But why settle with the antique of the Greeks? … Rationality extinguish the Greek from other cultures grasp of the world. … The typical Greek is to cultivate and refine the reasonable and rational and by doing so create the foundation for what will become the modern technological rationality. Its foremost expressions are Lógos which historical rise in Miletos is connected to the Phoenician written language establishment, the spreading of the coin, the dawn of city planning and democracy and the liberation of abstract thinking from the old myths. You understand a phenomena best at the border of the phenomena. The border to what we call rationality lies in the antique Greek …”

Original

”… Det är inte begreppens historiska förändringskedja jag vill belysa, utan snarare kontrasten mellan två avlägsna men likväl besläktade begreppssystem i ett spel av identitet och differens. Genom denna korsning får jag fram väsentliga aspekter som blivit osynliga och som innehåller den omedvetna förklaringen av det vi tar för givet och av det vi spontant utelämnar.
Men varför nöja sig med den grekiska antiken? … Rationaliteten särskiljer den grekiska från övriga kulturers världsuppfattning… Det typiskt grekiska är att renodla det förnuftiga och rationella och därmed skapa grunden för det som kommer att bli den moderna teknologiska rationaliteten. Dess främsta uttryck är Lógos vars historiska uppkomst i Miletos hänger samman med det fonetiska skriftspråkets etablering, myntets utbredning, stadsplaneringens och demokratins gryning och det abstrakta tänkandets frigörande från de gamla myterna. Man förstår ett fenomen bäst i fenomenets gräns. Gränsen till det vi kallar rationalitet finns i den grekiska antiken…”

It does not mean that J.L.R. has passed the scholastic discussion or the more than two thousand years of development and changes in between unnoticed. It is there as a background, of course. Two of the many thinkers he has paid attention to are Robin George Collingwood (1889-1943) and Giambattista Vico (1668-1744).

I wonder about the relations between the concepts of intuition and instinct, projection and compassion? They might also be concepts that diverge because of in which realm they are considered to belong, depending on the sharp distinction between sense (reason) and belief (faith)? That they belong to separate sets of ideas?
Anyhow, they have got me thinking during my writing about the question one of the brooders (FNG/FCB) brought as a theme during one of our meetings.

This little dwelling is a part in the text “Can Science unite with Religion?” (Kan vetenskap förenas med religion?) which in its turn is part of “Red gloves” – a text about how I got well in my neck, knee and back and -trying to find the answer to what the problem really is for western medicine to acknowledge alternative medicine, and also why and how and by whom the western medicines (=Science) borders are upheld.

References/Sources are only in swedish:

  • Rainer Carls ”Om tro och vetande”-Ingemar Hedenius kristendomskritik i ett halvsekelperspektiv, ARCUS förlag, 2001. (My translation of the title: ”About fatih and knowing” – The criticism of Christianity by Ingemar Hedenius in the perspective from a half centennial.
  • José Luis Ramírez ”Skapande mening” –En begreppsgenealogisk undersökning om rationalitet, vetenskap och planering, Nordiska institutet för samhällsplanering (NORDPLAN), avhandling 13:2, 1995. (My translation of the title: ”Creating meaning” – an investigation of the genealogy of concepts of rationality, science and planning.)
  • The authors Arne Grön, Jörgen Husted, Poul Lübcke, Stig Alstrup Rasmussen, Peter Sandöe, Niels Christian Stefansen, Jan Bengtsson. Editor Poul Lübcke. Translator Jan Hartman ”Filosofilexikonet” (My translation of the title: ”The lexicon of Philosophy”), Bokförlaget Forum AB 1988.
  • Gösta Bergman ”Ord med historia” –etymologisk ordbok (My translation of the title: Word with History – an etymological .., Bokförlaget Prisma, sjunde upplagan, första tryckningen 2003.

Annonser

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s