Vad är speciellt med svensk mjölk och svenskt kött?

Kor 09801645 ord (no english version.)  2015 02 20, 2016 03 02, 12 05. 2017 02 12
Ändringar: tillagd länk om infektioner och antibiotika, om mjöd och honung  och LRF:s ”maten ska kännas bra i magen”.

på svenska (in swedish)Inledningsvis är det djurhållningen, dvs hur djuren hålls friska, vad de får äta och villkoren de lever under som skiljer. Känner man till det så väljer man svenskt, det gör i alla fall jag.
Svenska mjölkbönder behöver vårt stöd för att vår inhemska produktion ska kunna upprätthållas. Jag, vill ju att vi ska stödja våra inhemska köttbönder också…. och äggproducenter. Jag tänker att det är väl bara att se till att ”folk” vet, vad det är som särskiljer svenska (även norska och isländska) mjölk- och köttprodukter från den övriga europeiska marknaden (särskilt Spanien, Italien och Ungern), för att inte tala om kött och mjölk från andra delar av världen som USA tex.

  1. Vad är det som särskiljer då?
    • Svenska djur får bara antibiotika när de är sjuka, dvs inte i förebyggande syfte eller rutinmässigt.
    • Europeiska inklusive svenska djur äter inte kraftfoder med tillväxthormoner. Det är inte tillåtet i Sverige och jag har för mig att det inte är det i övriga Europa heller, jag är lite osäker.
    • Dessutom får varken svenska eller europeiska djur äta foder gjort på rester av andra djur.

      från jordbrukverkets webbsida ”…TSE-sjukdomar som till exempel ”galna kosjukan”. I de allra flesta fall är det t.ex. förbjudet att ge bearbetat animaliskt protein från däggdjur till livsmedelsproducerande djur. Fiskmjöl får dock ges till enkelmagade djur som fjäderfä och gris, samt till fisk om det inte är av samma art som den fisk som ska utfodras. Fiskmjöl får också användas i mjölknäringar till kalvar….”

    • Svenska djur äter inte GMO modifierat spannmål. Nåja, det kan vara lite svårt att kolla eftersom de får äta importerat spannmål. Att spåra spannmålets ursprung kanske inte är så lätt alla gånger – jag vet inte! Om djuren håller sig till gräs och hö så bör de inte få i sig något GMO-modifierat.
    • Svenska djur på kravcertifierade gårdar äter i första hand gräs som de betar ute och hö som slås på svenska marker. Vattnet är rent och gräset som förstås växer på svenska jordar kan vara mer och mindre opåverkat av bekämpningsmedel och konstgödning. Det tar två år för en bonde att ställa om från konventionell odling till kravodling. Därefter är det naturligtvis inte tillåtet med bekämpningsmedel.
    • >> länk till livsmedelsverket
  2. Det andra som man kan informera om är, vilka kvaliteter som kraven på djurhållningen ger och hur dessa kvaliteter påverkar vår hälsa. Hur påverkar djurhållningen kvaliteten på mjölken, grädden, osten, filen och köttet?
    • Antibiotikan djuren äter påverkar deras mag- och tarmflora. Antibiotikan går ut i djurets blod och vävnader och påverkar dess kött och mjölk, dessutom blir det lite rester från antibiotikan i både mjölken och köttet. När vi sedan äter det så påverkas även vår tarmflora.
      Antibiotika i maten, även om det är låga doser, tar död på delar av mag- och tarmfloran. Den kommer i obalans. På senare tid har mag-tarmfloran blivit ett allt mer uppmärksammat område bland forskare. Att en obalanserad mag-tarmflora har ett stort finger med i utvecklandet av många sjukdomar vinner alltmer gehör. Största delen av vårt immunförsvar sitter i magen (ca 80%). Populär ref.litteratur för den som vill fördjupa sig är till exempel ”Charmen med tarmen” skriven av forskaren Giulia Enders.
      Som cancerpatient rubbas min tarmflora av all cytostatika, så när jag försöker skapa en ny ”god balans” vill jag inte äta några antibiotikarester i onödan. Det skulle vara mycket kontraproduktivt.
    • Med antibiotika behöver inte djurens hälsotillstånd upprätthållas genom en god djurhållning.
    • Om djurens foder kryddas med tillväxthormoner (och kraftfoder innehåller ofta tillväxthormoner, för att öka mjölk- och köttvolym), så återfinns det sedan i deras kött och med stor risk även i mjölkprodukterna (det har jag inte hittat någon undersökning som bekräftar.) Nu är det, som sagt, inte tillåtet att ge svenska djur tillväxthormoner, som väl är.
      Jag, som cancerpatient vill inte äta något hormonstörande och jag vill inte äta något som får cancercellerna att växa, så i det här fallet fäller jag hellre än friar och äter därför svenskt kött, som dessutom är ekologiskt.
    • >>pdf om jordbruksverkets rapport ”Hållbar köttkonsumtion”
    • Vi kan äta råa ägg!!! Pga djurhållningen av hönsen så kan vi äta äggen råa som vi köper i affären utan att riskera att få salmonella.

Det handlar om att informera! Då är jag rätt övertygad om att man som konsument föredrar mjölken- och köttet som produceras här i landet! Inte av några principiella eller ideologiska skäl – utan, åtminstone i mitt fall som cancerpatient, av ren och skär överlevnads instinkt!

Betande djur, det vill säga en inhemsk djurhållning bidrar dessutom till de ”öppna landskap”, dvs att bilden av ”det idylliska Sverige” kan upprätthållas – även för alla stadsbor som ibland kanske vill ut och lufta sig lite. När jag ändå är inne på det, ”att hålla djur” innebär inte bara ett ”öppet landskap” det påverkar förstås också marken som betas och odlas och dessutom -markerna runt om.

Det händer när jag står och lagar mat, att jag ser på tomaten i min hand och tänker, att det är märkligt att den nyligen varit nere vid medelhavet. Det var flera år sedan jag själv sist var där. Om man nu ska få ner transporternas omfattning med tillhörande resursförbrukning så tycker jag att närodlat är något att sträva efter. Jag tror nog att jag uppskattar den där resan ner till medelhavet mer än vad tomaten jag håller i handen gör. Men, jag får väl sluta köpa tomater på vintern. Mat som transporteras långväga tar inte bara resurser vad gäller fordon och drivmedel, de fordrar också en förpacknings- och kylindustri för att hållas i såpass gott skick att jag som konsument köper det, när jag står där och väljer och vrakar framför grönskasdiskarna.

I efterhand kan jag tillägga att för ett par veckor sedan läste jag i tidningen Land att det nya frihandelsavtalet med USA tillåter försäljning av kött från USA i de svenska köttdiskarna oavsett om deras djurhållning strider mot EU:s och svensk lagstiftning vad gäller användning av tillväxthormoner och antibiotika. Även genmanipulerade grödor för livsmedel och till foder blir tillåtna att sälja. Ja, ett amerikanskt företag kan faktiskt sälja precis vilka hälsovådliga produkter som helst, oavsett vår lagstiftning i Sverige eller Europa. Nu gäller det att läsa innehållsförteckningen eller fråga var köttet kommer ifrån.

I slutet på februari 2016 får jag ett mail från Land, LRF:s medlemstidning om att:

”Hela den svenska dagligvaruhandeln har enats om nya kriterier vid inköp av kött till de egna märkesvarorna. Med det gemensamma ställningstagandet vill kedjorna bidra till att minska användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen.”

Johan Sedenius skriver i sin >> artikel publicerad i ATL (lantbrukets affärstidning) 2016 02 25 om branschorganisationen ”Svensk Dagligvaruhandels” nya kriterier för inköp av kött.

Länk till >> artikel i Land 2016 12 04 om Björn Olsen professor i infektionssjukdomar om att välja antibiotiakfritt för att stoppa de antibiotikaresistenta bakterierna och rädda vår hälsa.

Läs även om>> mjölksyrebakterier i honung och mjöd – gudarnas nektar. En upptäckt gjord runt 2006 av Tobias Olofsson och Alejandra Vásquez.

Länk till LRF:s (Lantbrukarnas RiksFörbund) om varför välja klimatsmart svensk mat.

> Det ska kännas bra i magen!

Funderingar

Djurhållning

Några andra funderingar runt mat är att vi troligen har nytta av de nyttigheter som mag-och tarmfloran hos en frisk ko producerar när vi sedan dricker mjölken, grädden, äter osten, filmjölken, yogurthen eller creme fraichen. En ko, ett nötkreatur som mår bra på grund av bra foder, friskt vatten, utrymme att röra sig på och som gått ute och betat har troligen en mag- och tarmflora som kan tillgodogörasig näringsämnena i fodret väl. Det borde väl påverka kvaliteten både på kött- och mejeriprodukterna från kon?

GMO, genmodifierat spannmål
Observera att jag inte har kollat upp referenserna! Följande fundering om GMO modifierat spannmål grundar sig på vad jag minns från rapporter och artiklar jag läst och ett tv-inslag som visades för ca 5 år sedan där en journalist bl.a. visar fram f.d. forskare och anställda på ett av de stora företag (Monsanto) som utvecklar både bekämpningsmedel och GMO-produkter. Forskare som blivit avskedade pga vad som kom fram i deras arbete. Deras forskningsresultat är svåra att hitta. Finns de inte eller är kan intressenterna (forskarnas arbetsgivare) som tillverkar och säljer det påverka tillgängligheten till dem?

  • Så mina funderingar runt GMO är att GMO-modifierat spannmål rimligtvis borde påverka djurets mag- och tarmflora eftersom genmodifieringarna görs för att göra spannmålet, t.ex. majs, resistent mot sjukdomar. Det bör innebära att sjukdomsalstrande bakterier och svampar inte längre påverkar det och därför inga andra bakterier heller dvs inte heller bakterierna vi har i vår mag- och tarmflora. Spannmålet bör rimligtvis kunna bära sjukdomsalstrande bakterier och svampar vilket innebär att djuren som äter det här åtminstone till en del får i sig ”sjukt” spannmål, dvs spannmål med sjukdomsalstrande bakterier och svampar på sig.
    Hur påverkar det djuren? Blir de mer sjuka? Hur påverkar det djurens mag- och tarmflora?
  • Följden av genmodifieringen borde bli att fodret är genetiskt ensartat, dvs den naturliga genetiska variation som vanligtvis finns mellan den ena plantan till den andra på t.ex ett majsfält, inte finns. (Det blir väl dyrt att genmodifiera flera olika genvarianter?) Hur det ensartade fodret påverkar djuret och djurets hälsa kan man också fundera på likväl som hur det påverkar marken som odlas och markerna och växterna runt om.

Svenska jordar,konstgödning, betat utsäde, bekämpningsmedel

Sedan har jag lite funderingar på våra svenska jordar. Innan rationaliseringarna inom jordbruket på 1960-talet och som tog ordentlig fart under 1970-talet så gissar jag att gödningen som användes var gödsel från gårdens djur? Åt de bara gräs och hö från gården och inget kraftfoder?

  • När började man använda konstgödning i större mängder?
  • När började man använda den naturliga importerade konstgödningen (guano=fågelspillning) i större mängder, gödning som visade sig innehålla kadmium?
  • Något annat som påverkat våra svenska jordar är det med kvicksliver betade utsädet. Under hur lång tidsperiod användes det?
  • Sedan har vi bekämpningsmedel, (glyphosater)… som fortfarande används.

Det är först på 1990-talet intresset och därmed medvetenheten om miljöfrågorna börjar få inflytande på såpass bred front att de även leder till politiska beslut. (Agenda 21) Bland annat har det lett till begränsningar i användningen av både konstgödning och bekämpningsmedel.
Ja, det finns mer att fundera på, allt går ju alltid att förbättra …

 

Annonser

2 reaktioner på ”Vad är speciellt med svensk mjölk och svenskt kött?

  1. Ping: Giulia Enders ”Charmen med tarmen” (Darm Mit Charme”) 2014 | skepnader

  2. Ping: en knöl i sjukvården, cancer (a lump in the healthcare, cancer) | skepnader

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s