Hur relaterar formell logik till metonymiska förskjutningar och metaforiska förtätningar? – How does formal logic relate to metonymical transitions and metaphorical condensations?

St Vincent, Tobago Caye 2014 04 26 Scaramouche2 592 ord (words. Scroll down for english version) 2014 06 02 uppdat. 2017 01 04

Här är mitt inledande utskick till grubblarna. I och med översättningen till engelskan kommer jag på vad jag kan förbättra och förtydliga. Here is my initiating text sent to the brooders. During the translation to english I find how to enhance it and make it more clear.

flagga svenskVad syftar metonymiska förskjutningar och metaforiska förtätningar på?

Det är att sätta namn på något vi hela tiden gör när vi talar med varandra. När vi förstår, beskriver och förklarar. Det är en del i begreppsbildandet vi hela tiden ägnar oss åt. Vårt sätt att tillägna oss världen, att utforska den och göra den begriplig i bokstavlig mening.

T.ex. Om jag ska förklara för en ”landkrabba” (ordet landkrabba är en metaforisk förtätning av en metonymisk förskjutning. Eftersom jag är införstådd med att du som läser förstår att jag syftar på en människa som i princip aldrig satt sin fot på en båt och inte på en speciell art av krabba), vad en båt är så kan jag tex först säga att det är som en bil med skillnaden att den går på vatten. När jag sedan kallar den för en havsbil så har jag gjort en metaforisk förtätning. Att med fantasin och föreställningsförmågans hjälp förflytta upplevelsen, erfarenheten av ”det reala” till en annan situation är att göra en metonymisk förskjutning. Ordet som syftar på den föreställda ”bilden” havsbil är den metaforiska förtätningen av den förskjutningen. Hela vår värld är uppbyggd på det här sättet genom att låna erfarenheten från en situation och överföra den till en annan och allt börjar, med våra kroppar, vår biologi. Prepositionerna i, ut, innanför, ovanpå… alla refererar de till kroppen.

Exemplets betydelse

Med bakgrund i att det är genom metonymiska förskjutningar och metaforiska förtätningar som förståelse skapas och det är genom dem vi uttrycker oss så är exemplets roll i byggandet av våra ”världar” otroligt betydelsefullt.
Någon som är väldigt duktig på att använda sig av det här är >>Ulf Danielsson (professor i teoretisk fysik, läs hans inlägg ”Lussebak med nobelpris i fysik.” ! Ett annat mycket bra exempel är Jonas Vlachos inlägg ”Knapphetens ekonomi” på nätplatsen Ekonomistas.

Vad syftar formell logik på?

Om vi är införstådda med att det är genom förskjutningar och förtätningar som vars och ens individuella förståelse av världen utvecklas och uttrycks – hur relaterar det till det som vi i vardagstal syftar på när vi talar om logik och formell logik? Förenklat, en av flera regler är att om A inträffar och B så leder det till C. T.ex om du kommer springande (A) och jag sträcker ut foten framför dig (B) så kommer du att falla (C). Ingemar Hedenius och många med honom sätter dessutom likhetstecken mellan logik och intellekt. Men är inte förskjutningarna och förtätningarna intellektets arbete, dess görande? När jag skriver det här blir det tydligt att jag använder begreppet intellekt som en grej vi har i huvudet som ”kan göra” saker. Är det så konstruktivt egentligen? – Att se intellektet som en grej är ett arv från Platon som har haft enormt inflytande på tankemönstret (språkbyggnaden) här i väst. Om vi ska ta upp den tanketråden på vårt möte – kan vi fundera på …

Det reala och kausalitet – den metonymiska förskjutningens grund?

I annat fall går det att lyfta fram att vi dels har erfarenhet av att vissa händelser verkar hänga ihop – tex om jag kastar i väg en tallrik av porslin med stor kraft och det landar på ett stengolv, så går det med stor sannolikhet sönder. – Vi förstår det som att det ena är en följd av det andra. Det hänger ihop med att våra kroppar är manifesterade i en rum-tid, där händelser utspelas i ett tidskontinuum. I hur hög grad händelserna har en reell kausalitet (dvs om de hänger ihop (har med minne och förväntningar att göra) – kan man alltid fråga sig, men om jag lägger krokben för någon så får troligen jag skulden om han eller hon skadar sig. I hur hög grad det kausala är en ”realitet” eller om det ”bara” är ett sätt att uppfatta världen kan man fråga sig – poängen är att det är en viktig del i den metonymiska förskjutningen – dvs om vi alla tar för givet att om A händer, så händer B, så finns det med som ett underliggande antagande i tänkandet och diskussionerna som inte ifrågasätts då man många gånger är omedveten om det. De underliggande antagandena blir synliga genom sättet de metonymiska förskjutningarna görs. Även ironin och cynismen som vi haft som tidigare tema fungerar genom detta ”outtalade”. Ur Om meningens nedkomst av J.L.R.

”Kroppen och rummet, till vilka vi är bundna, ger oss formerna för att tänka och uttrycka mening. Genom kroppslig erfarenhet lär vi oss att två ting inte kan uppta samma plats och att något alltid är detta något. Identitet och motsägelsefrihet, som bildar logikens grundläggande axiom, är betingade av en rent kroppslig erfarenhet. Ögat och handen lär oss att se gränser och ta ting, något som örat aldrig skulle kunna göra. Därför blir det synliga ett paradigm för all kunskap och för kunskapens grundläggande metoder: definitionen och analysen. Att tänka och tala är en drift till objektivering, till förtingligande. Att tänka på något är att bli medveten om det och glömma sig själv. Eftersom tankehandlingen döljer sig bakom denna objektivering betyder det att människors handlingar är, i första hand, omedvetna…”

Därefter beskriver J.L.R. vår västerländska kulturs benägenhet för förskjutning från verb till substantiv och hur det genomsyrar vårt språkbruk i tex ord som makt, marknad, arbetslöshet …

Logikens struktur i relation till förskjutningarna och förtätningarna vi faktiskt gör.

Det jag egentligen är ute efter är att få tips, exempel, kommentarer och reflektioner runt ”Logikens struktur i relation till förskjutningarna och förtätningarna vi faktiskt gör”.

Logikens förgivettagna premisser

Dikotomiska begreppspar tex innanför – utanför, rik – fattig, ond –god … Varje sak definieras genom sin negation. Negationen blir ett ”gränsbegrepp” för att formulera gränsen mellan, det det är och, det det inte är.

  • 1. Identitetsprincipen A=A
  • 2. Motsägelselagen ”A” är inte ”icke A”
  • 3. Lagen om det uteslutna tredje antingen ”A” eller ”icke A”.

Lägg märke till att om jag bara använder A så blir A meningslös, det behövs B, C, D etc… för att ge mening åt A – dvs A får en mening i förhållande (dess position) till andra variabler. Det är särskilt framträdande i visuell gestaltning.

”Problem uppstår när vi -istället för att nöja oss med ett negationsuttryck följt av samma uttryck som ersätter A ( tex o-nyttigt) byter ut den mot ett annat eget uttryck som är förknippad med just negationen som tex giftigt … Då blir allt som inte är nyttigt plötsligt giftigt och därmed skapas en dikotomi där det bara kan vara antingen det ena eller det andra. Det skilda blir lika med det motsatta.”

Tex medicin och kvacksalveri, tro och vetande, ont och gott. Sista citatet är taget ur J.L.R. Meningens nedkomst, liksom stycket ovan, dock med vissa modifieringar.

Marica

Referenser: Jacques Lacan ”ecrits”, José Luis Ramírez ”Skapande mening”
References: Jacques Lacan ”ecrits”, José Luis Ramírez ”Skapande mening”

PS. I och med översättningen till engelska så upptäcker jag till exempel, att bli tydligare med att den metonymiska förskjutningen inte stannar vid en metaforisk förtätning, att den så att säga fortsätter, att den är pågående. En annan sak var att vi behöver de genuina kroppsliga upplevelserna för att inte hela vår världsbild ska fastna i för många antaganden. (Det är väl det som refererar till uttrycken ”tiden hade sprungit ifrån honom/henne” och gammalmodigt) Valet av ordet landkrabba som exempel, fungerar bara på svenska och inte på engelska. Det kan alla som kan läsa båda språken upptäcka. Det visar ju att syftet med översättningsövningarna ”fungerar”! Det tvingar mig att precisera mig eller formulera om inte ”bara orden” utan tanken.

St Vincent, Tobago Caye 2014 04 26 Scaramoucheflagga brittiskWhat does metonymical transitions and metaphorical condensations refer to?

It is to put a name on something we continously do when we speak to eachother. When we understand, describe and explain. It is a part in creating concepts, an ongoing work we all are engaged in. Mainly on an unconscious, immediate and direct level in our minds. It is our way to absorbe the world, explore it and make it tangible in a literal sense. For example, if I am to explain the word rudder and boat to a person who literally never has set his or her foot on a boat. I can start by saying that a boat is like a car with the difference that you drive it in water and the rudder works as the wheel. To use our ability to imagine things and to move or transfer an actual experience of ”the reality” from one situation to an imagined is to make a metonymical transition.Then if I call the boat ” a watercar”, then I have made a metaphorical condensation of that transistion. By inventing the word ”watercar” I have made a ”stop” at a condensated moment of a metonymic move. Because the move, the transition, does not necessarily stop at the word I have made up. The imagination keeps on going in my, our minds. Our entire world (worlds) are built like this, by lending the experience from one situation and transfer it to another and it all begins with our bodies, our biology. Starting off as children. The prepositions in, out, on top, under, outside, inside… they all refer to a bodily experience – our first experience.

The importance of examples

Considering that it is with these metonymical transitions and metaphorical condensations my (our) understanding is created and that it is through them we express ourselves and can reach out to eachother, examples becomes crucial in building our ”worlds” – and also of course, genuine experiences.

What does formal logic refer to?

If we agree on the role metonymical transitions and metaphorical condensations have in developing and expressing our individual understanding of the world – how does that relate to what we commonly aim at when we are talking about logic and formal logic? Ingemar Hedenius, and many with him, also use logic synonymus with intellect in his texts and argumentations (in ”Tro och vetande”). But is not the transitions and the condensations a work done by the intellect, the intellects ”doing”? While writin this I notice clearly that I use the concept and word ”intellect” like it would be a thing we have in our heads. A thing that can ”do” things, but is it not misleading? -To look upon the intellect as a thing, is an inheritance from Plato which have had a huge impact on western thoughtpattern (sentence structure). If, we are to investigate that thread of thougts – we may consider…

Reality and causality – the foundation for metonymical transitions?

…or else we can look upon our experiences of that some events seem to be joined together – for example, if through away a porcelin plate with great force and it lands on a stonefloor, it is a high probability that it will crash into pieces.  – We understand it like one event is caused by another. It all depend on that our bodies are manifested in a space-time, where events is played out in a timecontinuum. If the events have a real causality  – you may always ask. (Linking events together has much to do with the individual memory and expectations.) Still if I trip a person up, I will probably get the blame if he or she get hurt. Til what degree the causality is ”real” or a way to percieve the world, one can ask yourself – the point is that it is an important part in the metonymic transition – in other words, if we all takes for granted that if A happen than B will happen, it comes along as an underlying idea which is not discussed and most of the time is part in the thinking and discussions as an underlying, not opposed assumption. (When it comes to talk about economic issues for instance.) The underlying idea or assumption shows in the way the metonymical transitions are made. Irony and cynicism, as we have had as a previous subject, works through these unspoken assumptions (cultural understandings). A translated quote from ”Om meningens nedkomst” by José Luis Ramírez. His thesis are written in swedish.

”The body and the room, to which we are bound, give us the form/shape/structure to think and express meaning. Through bodily experience we learn that two things can not be in the same space and that this something always is this something. Identity and non-contradiction, which form the basic axiom of logic, is determined by a pure bodily experience. The eye and the hand teach us to see borders and to take things, something the ear (the hearing) would never be able to do. Therefore the visual becomes a paradigm for all knowledge and the basic methods of knowledge: the definition and the analyze. To think and speak is an urge /drive to objectification, to make things (nouns). To think of something is to become aware of it and forget oneself. Since the actions of thinking are, in first hand, unconscious…”

Thereafter J.L.R. describes the western cultures tendencies to shift verb til noun in our languages and how it permeate our language i words as the power, the market, the carindustry, the culture, the art …  (this tendency is very strong in the swedish language and therefore in swedish thought pattern.) A very insightful and beautifully written text upon this, is to be found linked to the  Indian government and its history and on Sanskrit.org.

The structure of logic in relation to the transitions and condensations we actually do.

What i really are aiming at, is tip, examples, comments and reflections around ”How the structure of logic relate to the transitions and condensations we actually do.

The assumptions of Logic.

Dicotomy pair of concepts, for example inside- outside, rich-poor, evil-good … every thing are defined from what it is not, its negation. The negation becomes a concept for the border between what it is, and what it is not.

  • 1. Principle of identity A=A
  • 2. The law of contradicition ”A” is not ”not A”
  • 3. The law about the disclosed ”third”, either ”A” or ”not A”.

Notice A! If I use A only it becomes meaningless, B, C, D … are also needed to give a meaning to A. A gets is meaning in relation to (its position) to other variables. This is especially prominent in visual expressions.

”There will be problems when we – instead of being satisfied with a negation followed by the same word replacing A (for exampel un-healthy) to change it to another word associated with exactly that negation for example poisonous … Then everything unhealthy suddenly get poisonous and by doing so a dicotomy is created were it only can be either one of them. The separated becomes the opposite.”

For example medicine and quackery, science and superstition, science and religion, good and evil. The last quote taken from J.L.R. ”Om meningens nedkomst” as the text above with some modifications by me. Marica

PS. In the translation to english I have for example found to emphasize the ongoing move of the metonymic transition. It does not stop at a metaforic condensation. It is an ongoing move. Another find was to add that we need genuine bodily experiences if not to get stuck into a ficitve world of assumptions (refers to the concept ”outdated” and ”out of touch of time”.) The fact that I can not use the translation of swedish word for landlubber as an example since it does not make the same metonymic transition or it does not stop at a word which have the same associative meaning. This is for anyone to see who is familiar to the both languages. It shows that my exercises of translation ”works”! They force me not only to be more precise sometimes but also to refrase not only the words but also the thought.

Annonser

4 reaktioner på ”Hur relaterar formell logik till metonymiska förskjutningar och metaforiska förtätningar? – How does formal logic relate to metonymical transitions and metaphorical condensations?

  1. Ping: Ulf Danielsson | skepnader

  2. Ping: Kroki och modellteckning, ett 2 500 år gammalt grekiskt kulturarv | skepnader

  3. Ping: Ironi och cynism – Irony and cynicism | skepnader

  4. Ping: Concerns about economy are becoming annoying. Pysslandet med ekonomin börjar bli irriterande. | skepnader

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s