makt och andlighet – power and spirituality

(2710 words/ord …skiss under arbete/ to be continued in english..)

 

wasp's nest - getingbo

wasp’s nest – getingbo 2013

flagga svenskJust nu skriver jag om ”Kristendomen och gudsbegreppet” i Röda Handskarna och har försökt spåra dess utveckling inte bara i den svenska kyrkan utan också från då det så att säga uppstår. Jag letar också efter hur rymligt gudsbegreppet är och synen på andlighet. Frågorna om makt stöter jag omedelbart på och väldigt påtagligt. Egentligen verkar hela kristendomens historia handla om makt liksom gränsen mellan tro och vetande. Maktfrågan verkar faktiskt vara länken mellan tro och vetande.
Vem bestämmer vad gudsbegreppet står för? Vem har rätt att döma andra till att vara kättare?
I detta agerar prästerskapet och deras sociala rang eller klass spelar in, hur världsligt man nu än kan tycka att det är.
Det är klart, att om det man predikar om ska ha auktoritet, ska var sanningen, så kan väl prästen som predikar inte vara en luffare eller en uteliggare? Vilket ger upphov till ett par tanketrådar.

  1. En är att hålla isär sak och person dvs prästen från det han säger. Men när det gäller andliga saker så kanske det inte går – det beror på vad man menar med andlighet förstås.
  2. Den andra är att även om Jesus själv kanske betraktades som en luffare och dagdrivare på sin tid, eller som en rebell, så vill Jesus följare nå fram och ut med det han stod för. Fast, det är klart, kanske sågs Jesus som en aktad och respekterad filosof av sin samtid? I vilket fall, hans följare vill nå ut. För att det de säger och står för ska få genomslag så är det antagligen lättare om de har auktoritet genom sin sociala ställning och eller om ”normen” följs. För det där följs ju åt, den som har makten sätter normen, det är ju så det fungerar eller det kanske är riktigare att säga att det är så makt definieras? Det första kristna i Rom lider verkligen, så otroligt modiga de var, så många blir förföljda men många verkar också bli omvända trots förföljelser, t.o.m. kejsar Konstantin. Konstantin ger de kristna ett visst skydd, vilket måste ha varit en stor lättnad. Men då han gör kristendomen till statsreligion och bygger sin auktoritet på den – han ville inte tas för luffare – tas ett av stegen till kristendomen som en maktordning.

Prästerskapets strävan efter privilegier och makt för sitt stånds räkning, påminner något om när en politiker som ska företräda ”arbetarna” blir sittandes i en tjänstemannaroll. Den nya rollen påverkar både val av kläder och sättet att föra sig – för att bli tagen på allvar vid konferensborden eller för att ”bara smälta in”. Trycket att smälta in är ett annat sätt att säga att det finns en norm som, i det här fallet, inte är ”arbetarklädselns” norm utan troligen ”tjänstemannaklädselns”. Även om man kan motivera annat val av klädsel med att det kan vara omotiverat eller opraktiskt så handlar det inte bara om det. En rymlig jacka är säkert bekvämare än en trång kavaj. Att åsikterna förändras med kläderna är förstås inte givet men risken finns att man inte orkar med normtrycket vad gäller värderingarna. Det är lätt att bli en ”klassförrädare”. ( Idag visar sig ”klasskillnaderna” på andra sätt och mellan andra grupper än tjänstemän- arbetare)- det finns säkert bättre exempel)

Från att ha varit en förföljd grupp som har turen att få romarrikets kejsare som beskyddare. En kejsare som omvänds – problemet är bara att om nu kristendomen ska vara statreligionen, så vill inte kejsaren att ”den rätta tron” är ämne för diskussion och debatt. Det är kejsaren som tvingar fram ”en” formulering av gudsbegreppet i ett koncilie, inte de kristna företrädarna.
Gudsbegreppet som ett förhandlingsobjekt – för det blir det i samma ögonblick som en formulering av det ska ”bestämmas” att ha suveränitet över ”de andra”, de oriktiga formuleringarna och uppfattningarna. Det här talar f.d. ärkebiskopen K. G. Hammar om och han hänför det tillbaka till ett koncilie som sammankallades av den romerske Kejsar Konstantin för att tvinga fram ”en” formulering att enas om som ”den riktiga”. Dessförinnan , ja även efteråt också, men inte här i väst fanns flera olika uppfattningar om gudsbegreppet. Det skriver Diarmaid McCulloch om i sin ”A History of Christianity”.
– Där är ena pusselbiten till maktordningen.
Den andra är att kristendomen eller dess företrädare rättare sagt, försöker motivera, normalisera den genom att intellektuellt försöka förena den med, den på den tiden, tongivande grekiska filosofin. I den grekiska filosofin står ”Sanningen” högt i kurs.
Med det som bakgrund läser jag i Sven Lindegårds ”Ämbetsbrott av präst” och letar dels efter gudsbegreppet och vad ”andlighet är” i den svenska kyrkan. På något sätt tycker jag att det skulle framgå eftersom man i och med att kristendomen blir statsreligion i Romarriket, skiljer på andligt och världsligt. Prästerskapet som utvecklas i statsreligionen arbetar för att tillskansa sig privilegier i rättssystemet i ”andliga frågor” och som de också får genom det som S. Lindegård skriver på sid. 9 om Privilegium fori:

”… innebar att prästerna skulle dömas av andliga domstolar inte blott när det gällde disciplin och ämbetsförseelser utan också i civil och kriminalmål … Den romerska staten accepterade emellertid bara i begränsad omfattning privilegium fori. Det var bara biskoparna som av Kejsar Konstantin fick privilegiet att i kriminalsaker först svara inför andlig domstol”

Därefter utvidgas privilegiets omfattning att gälla alla övriga präster och även att gälla i civilmål, inte bara i kriminalmål, för att sedan inskränkas igen. Det här böljar fram och tillbaka.

på sid 11. ”Det framgår alltså att kyrkan under denna den kanoniska rättens blomstringstid förbehöll sig rätten att få döma i alla de mål där en präst var inblandad. Enda undantag …”
”… också i den svenska medeltidskyrkan skulle kraven på privilegium fori för prästerskapet resas… Det är emellertid tydligt att kraven på genomförandet av privilegium fori inte utan vidare kunde genomdrivas och man kan i skilda sammanhang notera en konflikt mellan kanonisk rätt och inhemsk rätt. … Källorna vittnar om att privilegium fori under 1100-och 1200-talen var mycket omstritt i Sverige”

Efter Stockholms blodbad 1520 då biskop Trolle plötsligt fick rätt att avrätta ”kättarna” genom att Kristian vann slaget och Sverige plötsligt blev danskt och därmed katolskt med Påven som högsta instans. Påven hade ett mycket större inflytande i Danmark än i Sverige. Gustav Vasa återtog makten och vid reformationsriksdagen i Västerås 1527 upphävdes privilegium fori. Hädanefter skulle präst

”… såsom lekman ha att svara för sina förseelser inför världslig domstol. Undantag gjordes emellertid för klagomål gentemot präster i >>andliga saker<<… Reformationen står helt i överensstämmelse med reformationens skiljande mellan andligt och världsligt regemente…”

därefter beskriver S. Lindegård hur prästerskapet drev rätten till privilegie fori inte bara i egenskap av att

”föra ut Guds ord ibland den menige man…”

utan också i egenskap av sin sociala klass, (prästerskapet utgjorde ett eget stånd liksom adeln, bönderna och borgarna fram tom 1866).
Ja, kyrkans makt har nog inte så mycket med andlighet att göra, inte heller med själva gudsbegreppet.
Jag ska läsa vidare och se om jag hittar på vilka grunder någon kunde dömas för kätteri. Dvs om det finns någon slags definition av ”fel resp rätt tro” utöver det som skrevs vid konciliet och vad som räknas som förbrytelser, hur det går till.

power and spirituality

wasp's nest - getingbo

wasp’s nest – getingbo 2013

flagga brittiskRight now I am writing about ”Christianity and the concept of God” in my text ”Red Gloves”. I try to trace its development not only in the swedish church but from when it originates in Christianity, or more correctly, I try to trace when the concept is decided and by whom. Since there can only be heretics if there is a decision about the concept of God, or?
I also try to find out how spacious the concept is and the view upon spirituality within it. Doing so I almost immediately hit into the issues of power. Really, it seems like christianitys whole western history is about power and the border between faith and science1. The powerissue seems to be the link between faith and science.

Who decides the concept of God? Who has the right to condemn others to be heretics? This is a matter of power and someone has been given the authority to condemn, by someone, in someway. In my search for answers I have found the text ”Ämbetsbrott av präst ” (en. ”Misconduct in Office by Priest ”) by Sven Lindegård. He describes the swedish clergys and their history back to medieval time. How does the border between the clergy look like and how is it upheld. The jurisdiction. The priests as a social class and their rank matters in this matter, however profane.

If you think about the priesthoods at the origin and try to put yourself in the early ”priests” shoes. Think of them simply as followers to Jesus. They wanted to reach out and tell the world about this fantastic man. Fantastic though considered as a bum and hobo by his contemporaries. His followers wanted to convince. I guess the world worked the same way then, as it does today. It is easier to convince if you have some authority as a backup. The followers back then were also humans in a society and the tools and obstacles to convince other in that society were probably similar to the obstacle and tools we use today. Mankind has not changed that much.
To simply believe in the power of the words and that ”the truth” will be enough to convince, can be hard to stick to. It is hard for a hobo, tramp, bum or dosser today to be convincing, to get space to talk, ears to listen. It was probably as hard 2000 years back. But, maybe I am wrong about the contemporaries views upon Jesus. Maybe the his lifestyle was the lifestyle of a philosopher and maybe philosphers were respected, maybe even highly regarded? Maybe he did get ears to listen, maybe that was the problem, maybe that was why he was killed? But for his followers …

To reach out – a meeting. From being persecuted – to be protected – to rule

  1. You could say ”I speak the truth” it does not matter who I am. But as mentioned before, we humans do care about ”who” you are as well. It is hard to keep the issue apart from the person, to keep the priest apart from what he preaches. When it comes to spirituality it may not even be possible – it depends on how you define spirituality of course. This idea, trying to keep the words, the said, the issue apart from the talking person is actually part in a structure of thought developed from the greek, a hellenistic norm.
  2. To reach out is not only about ”words spoken” and someone to hear. It is a meeting were the one talking has intentions which the one listening is trying to figure out or simply tries to asess. That is not done only by listening to the words.
  3. In this meeting we also asess trustworthiness alongside with the intentions.
  4. Intentions and trustworthiness are not only shown by words itselves. Intentions are hard to hide, they show in posture, tone and eyecontact, and it is also shown through clothes and behaviour. For a salesman it is crucial to know how to dress and behave in order to gain trust and get the clients ear – and money. A teacher also needs to gain trust from the students.
  5. So, do the listener only want relations with successfull people or, and, does he or she dare to get involved with an outcast? The easiest way to appropriatly show that you want to join in with a group  is by adopting its values and ideas (as a wannabee). In  the movie ”Life of Brian” one of Brian´s mates in prison are illustrating this well by exclaiming how right the romans are to inprison him.  Even if your heart may be reached by the bums words, but do you want to acknowledge it beacuse of who has spoken them? The social context is a major part in reaching out. The roman society (which was very influenced by greek,(hellenistic thinking) did not accept the christians. The first christians in Rome really suffered, how incredibly brave they were (or insane, -depending on your point of view) so many were persecuted, tortured and ridiculed. Still many turned to Christianity despite persecutions. Even emperor Konstantin turns, and in his rule the christians finds some protection, which must have been a great relief.
  6. Now, note that Jesus did manage to reach out to his followers weather he was respected or not in society at large.

Adapting to a hellenistic norm

  1. The norm of thinking and behaviour was greek, hellenistic in the roman empire. And in hellenistic culture the sense, thinking right, math and logic was important.
  2. If the followers wanted to get through to people around them they needed to make christianity ”sane” and ”logical” – and much effort was and has been put by christian scholars in order to make christianity harmonize with greek philosophy. Augustinus and Thomas af Aquino are two famous ones.
  3. This is how power works. This is what defines power, whoever has the power sets the norm.

But – here comes the clue – when Konstantin is making christianity into a state religion it becomes a part of what he basis his authority upon (And Konstantin does not want to be taken for a …what image is he striving for? – remember the roman history of earlier rulers, caution about the title..) and by doing so – one of the steps to Christianity as an order, as a religion of power is taken. But before he do so he finds it necessary to unite all the different concepts of God that christianity represent in the early days into ”one belief” one concept or formula. 325 m.t. he gathers all the christian bishops, the clergymen in Nicaea to do so (reference to swedish former archbishop K.G. Hammar). Keep in mind the clergymens attempts to combine hellenic philosophy (Platon, Sokrates…) and its concepts of reason, truth and logic with christianity. The emperor does not want his ”faith”, his religion, to be a subject for a discussion, weather it is ”the rigtht belief” or not.
So there and then the concept of God is ”formulated” in western roman Christianity.

Christians has developed from a haunted group, to a protected group to be a part of a ruling empire through the emperor of Rome, Konstantin, a turned emperor.

This is an explanation of how and why a statereligion becomes a factor of power. And maybe this background also explains at least partly how and why the clergy now are able to and maybe motivated to develope an organisation and jurisdiction with the ”right” to condemn.

Power structure developing

I continue reading in S. Lindegårds ”Misconduct of Officials by Priest” about the priesthood, the clergymen and how they strive for privilegies and power to the clergys benefit. It reminds me somewhat of what might happen when a politician representing ”the workers” becomes a ”whitecollar”. In the new role, both choices of clothes and the way to behave are affected – in order to be taken seriously in the conferenceroom or to simply ”blend in”. The pressure to blend in is another way to say that there is a norm, which in this case is not a ”workingclass” norm but a ”whitecollar” norm of how to dress. Even if you may motivate your new choice of clothes out of convenience, it is never simply about the clothes. A spacious jacket surely is more comfortable than a suite. It cannot be taken for granted that values and views does not change with the clothes, there is a risk not beeing able to stand against the pressure from the ”whitecollar norm” in the situation were it applies. It is easy to become a class traitor and it is easy to be considered as one – simply because of the clothes. (Today the differences between classes may show in other ways, there are surely better examples to find but I settle for this.)

The concept of God as an object of negotiation…(to be continued…)

Emperor Konstantins koncilie in Nicaea (nutida namn är ”Iznik”) 325 m.t. –  en länk till ett avsnitt ur boken;  ”KALENDERN – människans 5000-åriga kamp för att fastställa ett sant och riktigt år”. Författare: David Ewing Duncan. Wahlström & Widstrands förlag 1999. hämtad från Messian Association website / Messianska föreningens  webbsida


  1. Diarmaid MacCulloch, ”A History of Christianity”. 
Annonser

En reaktion på ”makt och andlighet – power and spirituality

  1. Ping: The gap between science and faith – cause design problems | skepnader

Comment/Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s